Rekordlågt antal varsel i år

De lokala varslen som riktas mot ett företag eller en arbetsplats, är oftast en följd av att arbetsgivaren vägrat teckna kollektivavtal. Sammanlagt har det kommit in elva sådana varsel till Medlingsinstitutet hittills i år, jämfört med förra årets 38. Och förra året var ändå förbunden mer upptagna, får man anta, av en omfattande avtalsrörelse. Undantagna är här Syndikalisterna, deras varsel beskrivs i en särskild artikel. Deras varsel rör för det mesta rättstvister.
Bara elva varsel hittills. Betyder det att företagen går med på att teckna kollektivavtal i större utsträckning? Eller har Byggnads, Livs och Hotell- och restaurangfacket gett upp?
-En möjlig förklaring är att förbunden förlorat många medlemmar och att de därför koncentrerar sig på medlemsrekrytering i stället, säger forskaren Anders Kjellberg.
Den fackliga organisationsgraden gick ned från 77 procent 2006 till 73 procent 2007.
-Att aktivt rekrytera medlemmar är något som facket inte har sysslat med på länge, säger han.
Anders Kjellberg, som i flera år har forskat om fackliga organisationer, förut på Arbetslivsinstitutet och nu på sociologiska institutionen i Lund, ser även andra tänkbara förklaringar.
-Facken kanske inte vill störa huvudavtalsförhandlingarna.
De kanske också ligger lågt i förhållande till utländska företag som en följd av eg-domstolens dom i Laval-målet, menar Anders Kjellberg. Å andra sidan kanske företagen blivit avskräckta av konsekvenserna av Laval-målet och därför är mer villiga att teckna kollektivavtal.
För Hotell- och restaurangfackets del tror han att det är en kombination av medlems­tappet och att aktionen mot salladsbaren blev kritiserad.
-Förbundet förlorade var femte medlem bara under 2007 på grund av höjningen av a-kassan. Ett pressmeddelande den 8 maj
talar om att Hotell- och restaurangfacket storsatsar på medlemsrekrytering.
Salladsbarskonflikten var en följd av att
Hotell- och restaurangfacket gick gata upp och gata ned för att se till att arbetsgivarna i branschen tecknade kollektivavtal för sina anställda. Ewa Silfverberg-Liljeros, chef för region öst, menar att fotarbetet för kollektivavtalen kom av sig ett tag, men att det nu är i full gång igen. Inte riktigt alla skriver på.
-Men vi lärde oss lite av Wild'n Fresh. Vi är nu väldigt försiktiga. Det har inte uppstått någon situation där vi behövt varsla.
Att få till stånd ett kollektivavtal, ser hon som en process som får ta tid. Den arbetsgivare som först är negativ, kan ändra sig. Efter ett halvårs dialog med facket har arbetsgivaren i de flesta fall insett fördelarna.
-I salladsbarskonflikten var opinionen för den lilla svaga, i det fallet en ung tjej. Vi fick opinionen emot oss och det är vi inte betjänta av. Vi försöker nu jobba på andra sätt också, med kundmakt, som att märka företag som har schysta villkor för de anställda, förklarar Ewa Silfverberg-Liljeros.
Livs enda varsel i år var riktat mot Sockerbullen AB i Örebro.
-Det blev ingen salladsbarsituation. Det visade sig att Sockerbullens anställda inte hade samma villkor som i kollektivavtalet, säger Livs ordförande Hans-Olof Nilsson.
Företaget tecknade hängavtal efter det att medlaren varit inkopplad. Sedan dess har det varit enklare att få till stånd kollektivavtal med arbetsgivarna. Det har gått att komma fram utan varsel, anser Hans-Olof Nilsson.
Byggnads kräver kollektivavtal med företagen i samma utsträckning som förut, Laval-målet har inte påverkat dem till någon återhållsamhet, menar Byggnads ordförande Hans Tilly.
-Det är inte några större bekymmer att teckna kollektivavtal i dag. Tyvärr är inte efterlevnaden lika stor, säger Hans Tilly.