Senaste nytt om arbetsrätt, 27 april 2016

Senaste nytt om arbetsrätt, 27 april 2016

Dom
Beredskap får schemaläggas

Tredskodom

Stämningsansökningar
Handbollsspelare kräver lön från fruktlagret
Efterskänkte inte fordringar
Saklig grund för uppsägning ifrågasätts
Fick trafikskolan göra avdrag från trafikskolelärarens lön?
Var han hotfull på mötet?
Hon fick flera nya avtal – men var hon inte redan tillsvidareanställd?

Dom

Beredskap får schemaläggas
VVS Företagen och Huurre Sweden AB stämde Byggnadsarbetareförbundet

Företagets kunder kan få hjälp dygnet runt med problem med en kyl- eller frysanläggning.

Tvisten gäller hur teknikinstallationsavtalets regler om beredskapstjänst ska tolkas. Parterna är överens om att med beredskapstjänst avses dels att under viss tid, utanför ordinarie arbetstid, stå till förfogande för att med kort varsel arbeta, dels att utföra arbete. Men de är oense om när arbetsgivaren har rätt att beordra arbete under beredskapstjänst.

Byggnads hävdade att det krävs ”fara i dröjsmål” för att arbetsgivaren ska ha rätt att beordra beredskapstjänst. Därför stred ett beredskapsschema som gällde för företagets arbetsplats i Göteborg mot kollektivavtalet, enligt fackförbundet.

Arbetsgivarparterna ville också att Arbetsdomstolen skulle slå fast att begreppet ”fara i dröjsmål” ska tolkas så att det inte bara gäller när en skada på anläggning riskerar att medföra fara för liv och hälsa och fara för viktiga samhällsfunktioner, utan också när skadan gör att det krävs en omedelbar åtgärd för att inte riskera stora skador och värdeförluster för företagetas kunder.

Arbetsdomstolen avvisar arbetsgivarparternas begäran om tolkningshjälp. Vad som ska bedömas vara ”fara i dröjsmål” måste avgöras av omständigheterna i det enskilda fallet, anser domstolen.

Enligt domstolen krävs endast ”fara i dröjsmål” när arbetsgivaren vill att en anställd som har blivit beordrad att göra beredskapstjänst ska rycka ut. Domstolen delar också arbetsgivarparternas bedömning att arbetsgivaren har rätt att organisera beredskapstjänstgöringen genom ett beredskapsschema. Det faller inom ramen för arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet.

Arbetsgivarparterna har vunnit merparten av sin talan och Byggnadsarbetareförbundet får därför betala två tredjedelar av deras rättegångskostnader, 221 800 kronor.

27 april, Dom 32/16, Mål A 217/14

Tredskodom

Hotell- och restaurangfacket stämde Coffee Shop Nian AB

Eftersom företaget inte har svarat Arbetsdomstolen meddelar domstolen en tredskodom. Domen innebär att företaget ska betala 70 963 kronor till en tidigare anställd för lön och semesterersättning, hon ska också få 65 000 kronor i allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtalet och semesterlagen. För egen del får förbundet 50 000 kronor i allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtalet och lika mycket för brott mot medbestämmandelagen. Dessutom ska företaget betala fackförbundets rättegångskostnader på 20 075 kronor.
27 april, Dom 33/16, Mål A 18/16

Stämningsansökningar

Handbollsspelare kräver lön från fruktlagret
Handelsanställdas förbund och en medlem stämmer RP Frukt AB och Svensk Handel. Tvisten gäller en professionell handbollsspelare som kom till Sverige 2010. Här började han spela för Eslövs handbollsklubb. I juni samma år fick han kontrakt med Vinslövs handbollsklubb som gav honom rätt till 20 000 kronor i månadslön. 2014 blev han också tränare i klubben, för det uppdraget skulle han få 25 000 kronor om året.

Den dåvarande ordföranden i handbollsklubben var och är vd för RP Frukt AB.  I mars 2011 fick spelaren order om att börja jobba på bolagets fruktlager. Han uppfattade det som att han måste göra det, annars skulle han inte få fortsätta att spela och träna. Han arbetade heltid på lagret och blev ibland beordrad att arbeta övertid. Arbetsgivaren lovade honom en timlön på 122-123 kronor.

Men han fick ingen lön. Arbetsgivaren meddelade att han skulle få lönen när han hade fått permanent uppehållstillstånd. Spelaren kunde söka sådant tillstånd sommaren 2014. Han sökte det då och fick tillståndet i november 2014. Men han fick fortfarande ingen lön.

Han fortsatte att spela och träna med laget minst tre gånger i veckan, på helgerna spelade han matcher. Han vågade inte driva sin lönefråga därför att han var rädd för att förlora sitt kontrakt med handbollsklubben. Men den 30 april 2015 slutade han sitt arbete på fruktlagret och tog kontakt med Handels.

Fackförbundet och handbollsspelaren kräver att han får 604 739 kronor för den lön, semester- och övertidsersättning han har rätt till samt 100 000 kronor i allmänt skadestånd. Förbundet kräver för egen del också 100 000 kronor i allmänt skadestånd.

Förbundsjurist Annett Olofsson på LO-TCO Rättsskydd är ombud.

20 april, Målen A 56/16 och A 57/16

/Ann Norrby

Efterskänkte inte fordringar
Unionen stämmer Aqua Terrena International AB och kräver den lön, semesterersättning och kompensation för innestående arbetstid som en tidigare anställd har rätt till.

Den anställda började på företaget 2002 som ekonomiassistent och administratör. Då var de anställda få, men företaget expanderade och hade som mest runt 35 anställda. Men sedan gick det sämre för företaget och till slut var det bara administratören och vd:n kvar.

Administratören blev uppsagd på grund av arbetsbrist och slutade den 16 november 2014. Hon hade då inte fått den lön hon hade rätt till sedan våren 2013, bara en del av den vid olika tillfällen under året. Den 22 september 2014 fick hon 85 000 kronor från företaget. Arbetsgivaren hävdade att detta var en slutgiltig reglering och att administratören hade gått med på att inte kräva mer.

Det håller inte administratören med om. Unionen kräver att hon får 349 653 kronor.

Förbundsjurist Joakim Lindqvist på LO-TCO Rättsskydd är ombud.

20 april, Mål A 58/16

/Ann Norrby

Saklig grund för uppsägning ifrågasätts
Handelsanställdas förbund stämmer Dagab Inköp & Logistik AB och Svensk Handel. Tvisten gäller en anställd som har blivit uppsagd. Handels hävdar att det inte finns saklig grund för uppsägningen.

Fackförbundet kräver att den uppsagda får 150 000 kronor i allmänt skadestånd och ekonomiskt skadestånd med 26 000 kronor i månaden från och med den 22 november 2015 fram till huvudförhandlingen i målet.

Handels vill vänta med att beskriva tvistens bakgrund till den 6 maj.

Förbundsjurist Anders Wilhelmsson är ombud.

22 april, Mål A 59/16

/Ann Norrby

Fick trafikskolan göra avdrag från trafikskolelärarens lön?
Unionen stämmer trafikskolan Blekinge Fordonsutbildning AB. Tvisten gäller en tidigare anställd som inte har fått den lön och de ersättningar som Unionen anser att han hade rätt till.

Förbundet yrkar att trafikskolan ska betala totalt 49 580 kronor till den tidigare anställda, varav 15 000 är allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen.

Han började arbeta som trafikskolelärare och trafikskolechef den 1 augusti 2013.  Han sa upp sig den 30 april 2015 och slutade den 31 maj 2015. Under sin anställning har trafikskoleläraren inte fått semestertillägg, semestersättning, lön och sjuklön för vissa dagar och perioder. Trafikskolan har uppgett att den inte har betalat ut full lön och ersättning eftersom de har en fordran på trafikskoleläraren.

Förbundsjuristen Pierre Dahlqvist är ombud.

25 april, Mål A 60/16

/Karin Nilsson

Var han hotfull på mötet?
Sveriges Ingenjörer stämmer Scania och yrkar att avskedandet av en tidigare anställd ogiltigförklaras. Fackförbundet yrkar att bolaget ska betala lön med 30 708 kronor per månad från dagen för avskedandet samt allmänt skadestånd med 150 000 kronor.

Om Arbetsdomstolen finner att det inte funnits skäl för avskedande, men saklig grund för uppsägning yrkar förbundet i stället att bolaget ska betala ekonomiskt skadestånd motsvarande fyra månaders uppsägningslön. Förbundet yrkar även allmänt skadestånd med 100 000 kronor.

Den 3 november 2015 hölls ett möte mellan den tidigare anställda, företrädare för bolaget och den lokala akademikerföreningen. Bolaget påstår att den anställda var aggressiv och hotfull och avskedade honom per den 31 januari 2016.

Den tidigare anställda bestrider att han har agerat på det sättet.

Sveriges Ingenjörer kommer med bevisuppgifter när det har fastställts vad som är tvistigt i målet.

Förbundsjuristen Agneta Bern är ombud.

26 april, Mål A 61/16

/Karin Nilsson

Hon fick flera nya avtal – men var hon inte redan tillsvidareanställd?
Unionen stämmer friskvårdskedjan Wellness Studio Sverige AB för att felaktigt ha avslutat en anställning. Unionen yrkar att bolaget ska betala ekonomiskt skadestånd till den tidigare anställda med 19 764 kronor per månad fram till och med dagen för huvudförhandling i målet. Unionen yrkar även att bolaget ska betala allmänt skadestånd, dels med 120 000 kronor för att anställningen avslutades felaktigt, dels med 15 000 kronor för brott mot ordningsföreskrifterna i anställningsskyddslagen. Unionen anser också att bolaget brutit mot lagens varselplikt och yrkar att bolaget ska betala allmänt skadestånd med 30 000 kronor till förbundet.

Den 11 februari 2015 anställdes en kvinna som medlemsrådgivare. Anställningen inleddes med en provanställning som skulle övergå i en tillsvidareanställning den 11 augusti 2015. Den 11 augusti övergick hennes anställning alltså i en tillsvidareanställning vilket följer av hennes enskilda anställningsavtal, lagen och gällande kollektivavtal. Några veckor senare fick hon ett nytt anställningsavtal från bolaget. Medlemsrådgivaren skrev inte under med hänvisning till att hon redan var tillsvidareanställd. Inte heller när bolaget några månader senare lämnade över ännu ett anställningsavtal skrev hon under.

I mitten av december informerades medlemsrådgivaren om att hennes anställning skulle upphöra vid årsskiftet 2015/2016. Hon informerades även om att en ny person hade anställts och att hon förväntades lära upp denna nya person. Den 30 december arbetade medlemsrådgivaren sitt sista arbetspass hos Wellness Studio.

Förbundsjuristen Cecilia Arklid är ombud.

26 april, Mål A 62/16

/Karin Nilsson

Redaktör: Ann Norrby