Senaste nytt om arbetsrätten, 12 oktober 2005

Arbetsdomstolen
Skiftarbetare fick vara föräldraledig på deltid
Två miljoner i bonus
Uppsagd kan få skadestånd
Avskedad för örfil
Slutlönen dröjde för länge
Hon kan utföra arbete av betydelse
Avskedandet är ogiltigt
Inget avtal om prestationslön
Bussbolag betalade inte avtalsenligt lönetillägg
Konstruktör sades upp emot turordningen
Ett brev är inget bevis för olovlig frånvaro
Uppsägning
Lönetvist
Fråga om diskriminering på grund av funktionshinder
Kollektivavtalstolkning
Lönetvist
Fråga om etnisk diskriminering
Tingsrätten
Kommunalråd och förvaltningschef dömda för arbetsmiljöbrott
Kammarrätten
Försäkringskassan krävde felaktig ränta
Byggnads fick rätt om sjukpenning
Halv sjukpenning för whiplashskada
Tennisarmbåge inte arbetsskada
Regeringen
Ärendet avskrivs, tidpunkten har redan varit
Tidsfristen för övergångsbestämmelser förlängs inte
Byggbolag slipper betala vite för brister i arbetsmiljöplanen
Skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkringar
Knäbesvär berodde på arbetsställning
Arbetsdomstolen - domar
Skiftarbetare fick vara föräldraledig på deltid
En anställd vid ett pappersbruk som arbetade treskift ville vara föräldraledig på deltid i knappt ett år. Han ville vara ledig måndag-fredag och arbeta på lördag och söndag. Hans arbetsgivare Assidomän Cartonboard AB avslog hans önskemål och han lyckades inte heller få igenom dem via förhandlingar. Då begärde han hel föräldraledighet.
Pappersindustriarbetareförbundet ansåg att företaget brutit mot föräldraledighetslagen och skulle därför betala både ekonomiskt och allmänt skadestånd (se Nyhetsbrevet den 3 november 2004).
Arbetsdomstolen konstaterar att föräldraledighetslagen innebär att stor hänsyn ska tas till förälderns önskemål om hur ledigheten ska förläggas. För att arbetsgivaren ska få gå emot önskemålen, måste arbetsgivaren visa att de skulle innebära stora påfrestningar för hans verksamhet.
I det här fallet hade arbetsgivaren tid på sig att försöka att hitta en vikarie på deltid och det borde han ha gjort, anser Arbetsdomstolens majoritet. En ledamot ansåg dock att arbetsgivarens invändningar mot en deltidsvikarie var relevanta och att den begärda föräldraledigheten skulle ha inneburit en påtaglig störning i företagets verksamhet.
Pappers hade begärt 100 000 kronor i allmänt skadestånd. Domstolen anser att det var relativt svårt för företaget att bedöma hur störd verksamheten skulle bli och dömer därför ut 35 000 kronor i allmänt skadestånd. Han får också ett ekonomiskt skadestånd som består av det han skulle ha tjänat på lördagar och söndagar minus den föräldrapenning han fått.
12 oktober, Dom 92/05, Mål A 233/04
Två miljoner i bonus
Arbetsdomstolen gick i en dom om lönebonus på Sifs och CFs linje vilket innebär att företaget EDS Sweden ska betala cirka två miljoner kronor till elva anställda i utebliven bonus.
Tvisten gällde om bonusen var relaterad till vinst eller endast till prestation.
När arbetsgivaren tog över de elva tjänstemännen från ett annat bolag erbjöds de lön plus bonus. Tjänstemännen uppfattade att bonusen på 15 procent var säker och ett sätt av bolaget att höja deras lön utan att ändra lönesystemet.
När avdelningen sedan inte visade någon vinst ville bolaget dock inte betala ut bonusen.
Men domstolen ansåg att de anställdas uppgifter om bonusen var mer tillförlitliga. Bland annat för att bolagets talesman inte kunde redogöra för exakt när informationen om bonusen skett.
Förhandlingsprotokoll mellan fackförbunden och arbetsgivaren ger inte heller stöd för något annat än de anställdas version.
Förutom utebliven bonus måste EDS Sweden också betala rättegångskostnaderna.
Domen var enhällig.
12 oktober, Dom 94/05, Mål A 136/04
Arbetsdomstolen - tredskodom
Uppsagd kan få skadestånd
Företaget Peyk AB i Uppsala kan komma att få betala sammanlagt 250 000 kronor i allmänt skadestånd till Tjänstemannaförbundet HTF och en av dess medlemmar. Medlemmen blev uppsagd "på grund av en längre tids sjukskrivning och opassande arbetsmoral" efter att ha varit anställd med lönebidrag. Förbundet anser att företaget brutit mot anställningsskyddslagen och lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder (se Nyhetsbrevet den 15 juni).
Eftersom bolaget inte har svarat domstolen och förbundet har laga skäl för sina yrkande, kan bolaget bli skyldigt att betala de yrkade skadestånden. Men bolaget kan inom en månad begära att målet tas upp på nytt.
12 oktober, Dom 95/05, Mål A 112/05
Arbetsdomstolen - stämningsansökningar
Avskedad för örfil
Lärarförbundet stämmer Stockholms stad till Arbetsdomstolen för avskedet av en gymnasielärare.
Läraren avskedades på grund av att han gav en elev en örfil.
Situationen hade länge varit stökig på skolan. Framför allt stördes den sedan avskedade lärarens lektioner. Denne undervisade i teater och drama främst utvecklingsstörda elever i särskola.
Bland annat hade elever spärrat dörren till den teaterlokal där undervisningen hölls, såpat trappen till lärarens arbetsrum, skrivit sexistiska och kränkande tillmälen på väggarna. Många händelser skedde i snabb följd och dramaläraren var pressad den dagen när han örfilade en av eleverna.
Anledningen var att eleven siktat på honom med en skruvdragare. Dramaläraren förlorade behärskningen i diskussionen om det inträffade. Han dömdes till elva dagsböter i tingsrätten för ringa misshandel.
Lärarförbundet yrkar i första hand att AD ogiltigförklarar avskedet.
Förbundet pekar på den pressade situationen i stort på skolan. Att dramaläraren hade ansvar för särskilt känsliga elever vid särskolan är också en förmildrande omständighet. Han har heller aldrig gjort något liknande eller anmärkningsvärt tidigare.
Eleven som fick örfilen var dels myndig, dels varnad för sitt uppförande tidigare.
Ombud är Lärarförbundets jurist Carl Falck.
6 oktober, A 213/05
Slutlönen dröjde för länge
Elektrikerförbundet stämmer Elektriska Installatörsorganisationen EIO och Bravida Väst AB till Arbetsdomstolen för kollektivavtalsbrott.
Bolaget dröjde en månad med att betala ut slutlön inklusive semesterersättning till 16 medlemmar. Det är ett brott mot Installationsavtalet, menar förbundet och kräver 15 000 kronor i skadestånd till dem var och 50 000 kronor för egen del.
Ombud är Maria Tingnell, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd.
5 oktober, Mål A 209/05
Hon kan utföra arbete av betydelse
Metallindustriarbetareförbundet stämmer Stål- och Metallförbundet och Ovako Bar AB i Smedjebacken till Arbetsdomstolen.
Förbundet kräver att uppsägningen av en medlem ska ogiltigförklaras och att hon ska få 100 000 kronor i skadestånd.
Medlemmen började i företaget som mopedbud 1974, övergick därefter till den mekaniska verkstaden och lärde sig olika arbetsuppgifter.
Hon har också arbetat som sekreterare i företaget och skrivit maskin, ritat tabeller och upprättat arbetsorder. Dessutom hade hon varit transportledare och tjänsteman på ekonomiavdelningen, när hon sökte sig till sliphallen i slutet av 80-talet. Där arbetade hon som synare, traversförare och slipare.
När femskiftet omvandlades till treskift sökte hon sig därifrån och valde i stället att arbeta som portvakt. 2000 sjukskrevs hon för ryggsmärtor, då hade hon avancerat till förste man. Efter rehabilitering är hon nu deltidssjukskriven till 75 procent.
Men detta ger inte bolaget rätt att säga upp henne, anser Metall, särskilt som hon har visat att hon kan utföra arbete av betydelse.
Ombud är förbundsjurist Bo Villner.
5 oktober, Mål A 210/05
Avskedandet är ogiltigt
Fastighetsanställdas förbund stämmer Roys Fönsterputs & Städ AB i Falkenberg och Almega Tjänsteföretagen till Arbetsdomstolen. Förbundet kräver att avskedandet av en medlem ska ogiltigförklaras och att bolaget förutom ekonomiskt skadestånd ska betala 150 000 kronor i allmänt skadestånd till honom.
Förbundsjurist Lena Karlsson på LO-TCO Rättsskydd är ombud.
5 oktober, Mål A 211/05
Inget avtal om prestationslön
Byggnadsarbetareförbundet stämmer Sveriges Byggindustrier och NCC Construction Sverige AB och kräver 75 000 kronor i allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott.
Enligt Byggnadsavtalet ska det finnas en skriftlig ackordsöverenskommelse innan ett arbete påbörjas i nyproduktion. Om en sådan inte finns och arbetet ändå påbörjas ska lönen betraktas som tidlön vilket också strider mot Byggnadsavtalet.
Ombud är advokat Peter Kindblom, Advokatfirma Lindhs DLA.
6 oktober, Mål A 212/05
Bussbolag betalade inte avtalsenligt lönetillägg
Kommunalarbetareförbundet stämmer Bussarbetsgivarna och Traveller Buss AB i Skogås till Arbetsdomstolen.
Enligt Bussbranschavtalets bilaga C ska lönetillägg betalas i de fall trafik utförs åt landstinget om trafiken har varit eller är upphandlad av Stockholms läns landsting. En medlem har inte fått sådant tillägg.
Förbundet yrkar därför att domstolen ska förplikta bolaget att betala 1 257 kronor per månad från och med den 3 januari 2005 till medlemmen och 50 000 kronor i allmänt skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrottet.
Ombud är förbundsjurist Stellan Gärde på LO-TCO Rättsskydd.
7 oktober, Mål A 214/05
Konstruktör sades upp emot turordningen
Sif stämmer Stål- och Metallförbundet och Kockums AB till Arbetsdomstolen. En medlem sades upp på grund av arbetsbrist, trots över tjugotvå år i bolaget.
Bolaget, som bygger och underhåller ubåtar och örlogsmarina fartyg, omorganiserade verksamheten under 2004 och minskade då antalet anställda.
Tre av medlemmens arbetskamrater är nu anställda i gruppen Automation och Elektronik vid Karlskronavarvet. De har samtliga kortare anställningstid än den uppsagda medlemmen, påpekar Sif.
Sif bestrider bolagets invändning att konstruktören ifråga inte har den erfarenhet, utbildning eller tekniska kunnande som krävs för att ersätta någon av dem.
Förutom att lista de utbildningar och erfarenheter han hade innan han började på Kockums påpekar facket att han under sin tid på företaget genomgått ett flertal kurser som data- och elektronikkurser, kurser i programmering och även en grundkurs i automation.
Med hänsyn till medlemmens utbildning och yrkeserfarenhet skulle han efter en för bolaget högst acceptabel upplärningsperiod mycket väl ha uppfyllt kraven, anser Sif.
Förutom ekonomiskt skadestånd, motsvarande lön och semesterersättning fram till huvudförhandlingen i målet, yrkar förbundet 50 000 kronor i allmänt skadestånd till konstruktören.
Ombud är förbundsjurist Daniel Falk.
7 oktober, Mål A 215/05
Ett brev är inget bevis för olovlig frånvaro
Sif kräver Almega IT-företagens Arbetsgivarorganisationen och EDS Sweden AB på ekonomiskt skadestånd motsvarande lön och semesterersättning och 100 000 kronor i allmänt skadestånd till en felaktigt uppsagd medlem.
Medlemmen har inte varit olovligt frånvarande som bolaget gjort gällande, anser Sif. Han har haft laga förfall för sin frånvaro.
En arbetsgivare som har en anställd som varit sjukskriven under en längre period kan inte, med hänvisning till att den anställde inte kontaktar bolaget efter att brev skickats till honom, utgå från att den anställde sagt upp sin anställning, skriver Sif i sin stämningsansökan till Arbetsdomstolen.
Ombud är förbundsjurist Ullika Dalén
7 oktober, Mål A 216/05
Arbetsdomstolen - förlikningar
Uppsägning
Brandmännens Riksförbund hade stämt Räddningstjänsten Östra Skaraborg i Skövde med anledning av uppsägningen av två deltidsanställda brandmän (se Nyhetsbrevet den 26 januari under rubriken "Ville inte själva intyga att de var friska").
5 oktober avskrev Arbetsdomstolen Mål A 6/05
Lönetvist
Kommunalarbetareförbundet hade stämt den enskilda firman Fjärens Ridcenter (se Nyhetsbrevet den 31 augusti under rubriken "Ridstallet betalade varken lön eller semesterersättning").
Parterna har förlikts.
5 oktober avskrev Arbetsdomstolen Mål A 179/05
Fråga om diskriminering på grund av funktionshinder
Handikappombudsmannen hade stämt Almega Tjänsteföretagens Arbetsgivarförbund och Universeum AB i Göteborg (se Nyhetsbrevet den 2 februari under rubriken "Handikappad djurskötare diskriminerades i turordningsavtal").
Parterna har förlikts.
7 oktober avskrev Arbetsdomstolen Mål A 15/05
Kollektivavtalstolkning
Byggnads hade stämt A.C.J.M. Björklunds Industri & VA Entreprenad AB i Sölvesborg (se Nyhetsbrevet den 1 december 2004 under rubriken "Bolaget drog granskningsarvodena från lönerna"). Parterna har förlikts.
11 oktober avskrev Arbetsdomstolen Mål A 259/04
Lönetvist
Kooperationens Förhandlingsorganisation KFO hade stämt en försäkringsförsäljare, medlem i HTF (se Nyhetsbrevet den 15 december 2004 under rubriken "Folksam kräver provisionen tillbaka").
Parterna har förlikts.
12 oktober stadfäste Arbetsdomstolen förlikningen, Dom 96/05, Mål A 275/04
Fråga om etnisk diskriminering
Handelsanställdas förbund hade stämt Svensk Handel och Martins Färghus AB i Karlstad (se Nyhetsbrevet den 23 mars under rubriken "Invandrare trakasserades av sin chef").
Parterna har förlikts.
12 oktober stadfäste Arbetsdomstolen förlikningen, Dom 93/05, Mål A 64/05
Tingsrätten - arbetsmiljö
Kommunalråd och förvaltningschef dömda för arbetsmiljöbrott
En arbetare dog när en vägg rasade i samband med att Finspång kommun lät riva en skolbyggnad. Han var rörelsehindrad och hann därför inte undan som hans två arbetskamrater lyckades göra.
Rivning är ett farligt arbete, anser Norrköpings tingsrätt och påpekar att det i det här fallet fick utföras av personer, där endast en hade erfarenhet av byggnadsarbete. Dessutom har det utförts utan tillräcklig tillsyn och utan att någon arbetsmiljöplan hade upprättats. Huvudansvaret för arbetsmiljön har arbetsgivaren och i första hand den högste chefen, resonerar tingsrätten vidare. Kommunens högste chef döms därför till 50 dagsböter à 350 kronor. Byggnadstekniska nämndens förvaltningschef, tillika arbetsskyddsingenjör och tillsynsman, döms också till 50 dagsböter à 350 kronor. Det har styrkts att han har givit muntlig order till arbetsledaren att påbörja rivningen. Däremot ogillar tingsrätten åtalet mot arbetsledaren. Han är arbetsledare inom kommunens sysselsättningsenhet och har i sammanhanget närmast haft en funktion av social karaktär, anser tingsrätten. Dessutom har han inte fått någon arbetsmiljöutbildning.
Tiden för överklagande går ut den 25 oktober.
4 oktober, Norrköpings tingsrätt, Mål B 334-04
Kammarrätten - sjukpenning
Försäkringskassan krävde felaktig ränta
Försäkringskassan har ingen rätt att ta ut ränta när de kräver tillbaka pengar på för högt utbetald sjukpenning.
Det slår Kammarrätten i Göteborg fast. I början av 90-talet fick en kvinna i Rävlanda drygt 100 000 kronor för mycket i sjukpenning. Försäkringskassan hotade direkt med att ta ut dröjsmålsränta vid för sen återbetalning.
Ett beslut som enligt Kammarrätten inte har stöd i Regeringsrättens uttalande RÅ 2004 ref 54.
22 september. Kammarrätten i Stockholm. Mål nr 3634-05.
Byggnads fick rätt om sjukpenning
Njurcancer, ischias, en stelopererad rygg och ständig värk hjälpte inte.
En kvinnlig medlem i Byggnads blev av med sin sjukpenning i september 2003. Försäkringskassans och länsrättens bedömning var att hon skulle klara ett jobb på den öppna arbetsmarknaden. Beslutet stöddes på ett utlåtande från en försäkringsläkare
Kammarrätten i Stockholm har en annan åsikt. De menar att kvinnan var arbetsoförmögen och ska ha full sjukpenning från september 2003.
29 september. Kammarrätten i Stockholm. Mål nr 524-05
Halv sjukpenning för whiplashskada
Att kvinnan kände sig som "sirap i huvudet" efter en whiplashskada hjälpte inte. Varken Försäkringskassan eller länsrätten ansåg att hennes problem var bestående och sa nej till sjukersättning.
Kammarrätten ger nu kvinnan, anställd vid HSB i Täby, halv sjukersättning från september 2002 till mars 2004.I tidigare beslut har Försäkringskassan gett kvinnan hel sjukersättning från april 2004 till mars 2006.
3 oktober. Kammarrätten i Stockholm. Mål nr 7267-04
Kammarrätten - arbetsskada
Tennisarmbåge inte arbetsskada
En truckförare i Västervik har under många år haft problem med både i ryggen och ena armbågen.
Länsrätten menade att problemen hade ett tydligt samband med hans tidigare arbete med att klippa tråd med manuell avbitartång. De sa därför ja till livränta i en oenig dom.
Kammarrätten har en annan mening. De menar att det finns betydligt större skäl som talar emot ett samband med mannens arbete och hans problem med rygg och tennisarmbåge. Ingen livränta med andra ord.
4 oktober. Kammarrätten i Jönköping. Mål nr 3694-03
Regeringen - arbetsmiljö
Ärendet avskrivs, tidpunkten har redan varit
Arbetsmiljöverket hade i ett vitesföreläggande bestämt en senaste tidpunkt för när Gotlands kommun skulle ha åtgärdat Sudegårdens toalettutrymmen. Kommunen ville ha mer tid på sig, något som verket inte gick med på. Kommunen överklagade. När regeringen skulle fatta beslut om överklagandet i torsdags hade tidpunkten för när föreläggandet skulle trätt i kraft redan varit. Ärendet var därför överspelat och avskrevs av regeringen.
6 oktober, Ärende 2005/269/ARM
Tidsfristen för övergångsbestämmelser förlängs inte
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om trycksatta anordningar, AFS 2002:1, finns en tidsfrist för riskbedömningar enligt övergångsbestämmelserna. AssiDomän Caronboard AB ville förlänga den tidsfristen. Arbetsmiljöverket nekade. Bolaget överklagade verkets beslut till regeringen, som nu avslår överklagandet.
6 oktober, Ärende 2004/5309/ARM
Byggbolag slipper betala vite för brister i arbetsmiljöplanen
Nåiden Bygg AB skulle enligt ett föreläggande från Arbetsmiljöverket, distriktet i Luleå, se till att bolagets arbetsmiljöplaner anpassades till aktuellt byggnadsobjekt och till det faktiska arbetet på byggarbetsplatsen. Föreläggandet var kopplat till ett vite på 50 000 kronor. Bristerna skulle vara avhjälpta senast den 1 november 2004.
Bolaget överklagade.
Arbetsmiljöverket anser i sitt yttrande att verket behöver överväga ytterligare hur kraven bör ställas får att uppnå det syfte som ligger till grund för beslutet.
Regeringen bifaller byggbolagets överklagande och upphäver beslutet.
6 oktober, Ärende 2004/8425/ARM
Skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkringar - dom
Knäbesvär berodde på arbetsställning
En maskinist som bland annat arbetat på passagerarfärjor i tretton år fick bara ersättning för en del av sin invaliditet från trygghetsförsäkringen vid arbetsskada. Hans invaliditet, som bestod av knäbesvär, bedömdes till tolv procent och hans ersättning motsvarade fem procent.
Skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkringar anser dock att hela invaliditeten ska ge rätt till ersättning, eftersom inte betydligt starkare skäl talar mot än för att besvären har samband med hans arbete.
28 september, Dom 189/05