Ska Sverige ha minimilöner?

Anders Weihe, chefsjurist på Teknikföretagen
Anser att EG-rätten genom Laval-domen tvingar Sverige att införa författningsreglerad minimilön:
-Sverige bör införa författningsreglerad minimilön eftersom vi är en del av eu. Vi är skyldiga att implementera utstationeringsdirektivet och det skulle vara minst störande att införa författningsreglerad minimilön för de svenska kollektivavtalsparterna.
Går det att skilja en författningsreglerad minimilön från den kollektivavtalsbaserade lönebildningen?
-Ja, det är inget konstigt med det. En författningsreglerad minimilön skulle givetvis gälla generellt men samtidigt skulle den vara dispositiv. Det skulle bara vara förbjudet att träffa överenskommelser på lägre nivåer.
Finns det en risk att minimilönen pressar de faktiska lönenivåerna nedåt?
-Nej det tror jag inte. Att utstationerade skulle ta över hela branscher i Sverige har jag svårt att tänka mig. Och så länge facket som utbudskartell är starkt, och det är tillåtet för kartellen att förhandla fritt, så kommer inte minimilönen att ha någon större påverkan. Tittar man på andra länder kan man se att minimilönen ligger någonstans ovanför 50 procent av genomsnittsförtjänsten, medan de kollektivavtalade lönerna ligger rejält högre än så.
Kan minimilönen påverka organisationsgraden?
-Allmängiltigförklarade kollektivavtal medför typiskt sett fallande organisationsgrad på arbetstagarsidan. Man får en free-riderproblematik. Författningsreglerad minimilön, där­emot, har inte den påverkan, enligt min mening.
Klarar politiker av att bestämma lönenivåer?
-Frågan är felställd. Det Teknikföretagen föreslagit är att riksdagen antar en ramlagstiftning och delegerar ansvaret till en myndighet som ska vara lika självständig som exempelvis Riksbanken eller riksdagens arvodesnämnd.
Claes-Mikael Jonsson, LO-jurist
Anser att lagstadgad minimilön är en riktigt dålig idé:
-Arbetsavtal bygger på att två parter kommer överens. Den ena parten säljer arbete, den andra köper och då är det väldigt ovanligt att en tredje part bestämmer priset. Avtalets legitimitet undermineras om staten blandar sig i. Det är inte säkert att parterna respekterar det lagstiftaren bestämt. Om däremot köparen och säljaren får komma överens om priset själva så stimuleras de till ansvarstagande, något som till exempel avspeglar sig i att vi har få konfliktdagar på svensk arbetsmarknad.
Klarar politiker av att bestämma lönenivåer?
-Nej, lika lite som de kan sätta priset på vitvaror eller hårklippning. Om politiker ska sätta priset på arbete, så måste de sätta det så lågt att det passar alla branscher, sektorer och regioner. Minimilönen kommer därför att hamna ofantligt lågt. Men inga svenska politiker vill bli direkt inblandade i lönebildningen. Att förespråka en lägre minimilön är ju ingen röstmagnet, precis. Sedan finns det en risk att det går populism i det här också. Man kan ju tänka sig att missnöjespartier lockar väljare med löftet att höja timlönen. Priset på arbete sätts bäst i förhandling mellan parterna.
Påverkar lagstadgad minimilön de faktiska lönenivåerna uppåt eller nedåt?
-Utan tvivel nedåt. Anledningen är att en lagstadgad minimilön blir väsentligt lägre än utbetalda löner. I praktiken kommer det att innebära ett tryck neråt på genomsnittslönerna.
Påverkas arbetsmarknadens parter om staten bestämmer minimilönerna?
-Sannolikt påverkas kollektivavtalens täckningsgrad och den fackliga organisationsnivån negativt. Men den största risken är att prissättningen på arbete blir felaktig.