Avtalsrörelsen
Stopp för oseriösa underentreprenörer
NCC anlitade underentreprenörer utan att lämna uppgifter till Byggnads. Inte okej, säger AD. Den nya domen markerar hur viktigt det är att stora bolag säkerställer att deras inhyrda firmor är seriösa. Men rättegångskostnaderna får facket stå för själva efter att ha schabblat i rätten.
Annons
Parterna var redan innan rättegången överens om att NCC brutit mot en gemensam överenskommelse. Bolaget hade anlitat åtta underentreprenörer på tre olika arbetsplatser utan att ha lämnat in en så kallad förstagångsanmälan till Byggnads. Facket krävde 900 000 kronor i skadestånd, vilket NCC och Sveriges Byggindustrier tyckte var löjligt mycket pengar i sammanhanget. Strax före rättegången sänkte Byggnads beloppet till 350 000 kronor.
Arbetsdomstolen ger fackförbundet rätt. NCC har gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott och ska betala skadestånd till Byggnads, men domstolen sänker skadeståndet ytterligare, till 90 000 kronor.
Parterna får betala sina egna rättegångskostnader. Arbetsdomstolen anser att Byggnads orsakade kostnader för NCC och Sveriges Byggindustrier genom att komma med nya påståenden i sista sekund.
Huvudsyftet med förstagångsanmälan är att motarbeta oseriöst företagande i branschen. Överenskommelsen innebär att arbetsgivare som anlitar underentreprenörer slipper förhandla enligt MBL om de kontrollerar inhyrda firmor så att de har F-skattebevis, momsregistreringsbevis, registreringsbevis och kollektivavtal för det aktuella arbetet. Arbetsgivaren, NCC i det här fallet, ska med andra ord lämna in viss information till Byggnads när en underentreprenör anlitas för första gången.
Detta erkände NCC att man underlåtit att göra i sju av de åtta fallen. Men man hade, ansåg arbetsgivarparten, ursäktliga skäl till detta. Dels handlade det om ett missförstånd där intyg från två polska firmor inte lämnades in för att en person på NCC trodde att någon annan redan hade gjort det, dels kände man på en byggarbetsplats inte till att man måste lämna in dessa uppgifter.
Här är Arbetsdomstolen tydlig. Branschens överenskommelse har funnits ända sedan 1995. Arbetsgivaren har med AD:s ord haft många år på sig att hitta former och funktioner för att efterleva villkoren och undvika att avtalsbrott sker. NCC är dessutom ett stort företag med rutiner och resurser. Byggbolaget har inte systematiskt underlåtit att tillämpa reglerna. Men enligt Arbetsdomstolens mening kan man inte heller kalla det för enstaka misstag i hanteringen.
AD tar avstamp i en dom från 2004, nr 67, som handlar om giltig ursäkt eller rena formaliafel.
NCC:s avtalsbrott kan alltså inte ses som smärre eller ursäktliga fel, anser domstolen. Byggnads vinner målet. En ursäkt räcker inte. För att bekämpa osund konkurrens från oseriösa företag behövs branschens överenskommelse, gör AD klart i domen.
