nyheter

Svante Nycander är död

Chefredaktör Svante Nycander 1986.
Chefredaktör Svante Nycander 1986.

Journalisten och författaren Svante Nycander är död. Mycket av hans gärning kom att handla om arbetsmarknadens spelregler. Han blev 91 år.

Publicerad Uppdaterad

Svante Nycander föddes 1933 i Stockholm. Han hade doktorsexamen i statskunskap vid Samhällsvetenskapliga fakulteten i Uppsala. I fredags rapporterades att han hade gått ur tiden, 91 år gammal.

Det var åt journalistiken som Svante Nycander skulle komma att ägna mycket av yrkeslivet. 1960 anställdes han på Dagens Nyheter, en tidning han sedan medverkade i under 40 år. 1979–1994 var han chefredaktör och chef för ledarredaktionen.

Under 1970-talet deltog Svante Nycander i debatten om ekonomisk demokrati som var bredare än att bara handla om löntagarfonder. Han drev linjen att det finns ”en reell konflikt mellan löntagarstyre och företagsekonomisk effektivitet”. Medborgaren var snarare intresserad av ”en väl fungerande ekonomi, inkluderande en rättvis fördelning, vidsträckta fackliga rättigheter och det mått av medbestämmande som i varje särskilt fall kan förenas med övriga berättigade delintressen” (DN 1975-08-21)

Han betraktade mycket av 1970-talets lagstiftningsiver som ett misstag. Parterna berövades initiativet. Balanser, uppnådda genom decennier av förhandlingar, rubbades.

1997 gjorde Svante Nycander en reportageresa för Dagens Nyheter i USA. Den resulterade i boken Kriget mot fackföreningarna, 1998. Boken är en studie i vådan av statlig inblandning i arbetsmarknadsrelationerna. I Sverige hade makten tippats för mycket till fackföreningarnas fördel, resonerade han. I USA hade lagstiftarens och domstolarnas ingripanden fått motsatt effekt, arbetsgivarnas vågskål vägde tyngst.

Standardverket framför andra om den svenska modellens framväxt och spelregler är Makten över arbetsmarknaden som kom i sin första upplaga 2002. En andra och tredje upplaga har följt och man kan nog säga att boken är en klassiker.

”Många borgerligt sinnade anser att fackföreningar och kollektivavtal passar dåligt ihop med marknadsekonomin. Det menar också den förre LO-ekonomen Rudolf Meidner (…). Min åsikt är den motsatta. En fri fackföreningsrörelse behövs för att egendomslösa, resurssvaga människor ska få rimligt inflytande i arbetslivet och samhället. Bara i en marknadsekonomi kan den växa sig stark” står det i förordet till första upplagan. Svante Nycander var socialliberal och kunde i debatten rikta kritik såväl åt höger som vänster.

Efter huvudavtalsförhandlingarna på 2000-talet, som inte gick i mål, skrev Svante Nycander boken Sist in först ut om turordningsreglerna i Las. Han drev linjen att tvister skulle lösas i ett förlikningsförfarande i parternas regi. Så skulle man slippa undan principen om sist in, först ut som gjorde det så svårt för arbetsgivarna att behålla rätt kompetens.  Tillsammans med Saco:s dåvarande ordförande Anna Ekström lade han fram ett skarpt förslag om detta 2011.

Med ett tätt och avvägt språk och välvalda liknelser eller metaforer, gjorde Svante Nycander komplicerade orsakssamband begripliga. I en recension av en bok om den tidiga historien om arbetsgivarpolitiken skrev han:

”Den svenska modellen förknippas med samförstånd, men den formades av samspelet av motstridiga krafter. Den var en innovation utan en innovatör, en byggnad utan arkitektritning. God vilja och respekt spelade en roll, men det var antagonismen mellan parterna som höll systemet upprätt. Både hökar och duvor gav omistliga bidrag till det slutliga resultatet.”

Formuleringen om hökar och duvor har använts av Roger Mörtvik i en rapport alldeles nyligen, när vi kanske befinner oss på vägen mot partssamverkan på fler områden. Så kommer det sannolikt att vara länge framöver; man kommer att citera Svante Nycanders skarpa iakttagelser.

2003 valdes han in i Lag&Avtals styrelse. Det var också i vår tidning han återkommande debatterade arbetsrättsliga spörsmål under 2000-talet. Här länkas till några.

Vart är fackföreningarna på väg? (augusti 2002)

Turordningsavtalen skyddar föreningsrätten (april 2005)

Fack utan arbetsgivare som Hamlet utan prins (mars 2006)

Svenskt Näringsliv vill bannlysa stridsåtgärder (maj 2007)

Danska modellen lever – inte den svenska (januari 2009)

Las var en förgiftad gåva till löntagarna (april 2009)

Industrin måste ha kontrollen (maj 2010)

Läs mer: