"Svart" övertid vanligt i staten

De vanligaste skälen för övertiden är att "arbetet kräver det" och att arbetskamraterna i annat fall skulle tvingas göra en del av arbetet, enligt undersökningen "Arbetsmiljön i staten", som gjorts av Statiska centralbyrån, SCB, på fackets uppdrag. Undersökningen baseras på enkätsvar från drygt 3 300 statligt anställda medlemmar i Fackförbundet ST.
Det vanligaste skälet för att inte begära övertidsersättning är att de anställda inte tror att det finns utrymme för ersättningen i myndighetens budget.
Siffrorna visar enligt facket att statsanställda är oerhört lojala: de jobbar övertid för att medborgare ska få service, de vill inte belasta sina arbetskamrater och de tar till och med ansvar för myndighetens ekonomi genom att ställa upp på "svart övertid".
- Det är oacceptabelt att en del arbetsgivare utnyttjar anställdas lojalitet genom att inte ersätta dem för övertidsarbete, säger Annette Carnhede, ordförande i Fackförbundet ST.
Andra vanliga skäl för att avstå från begäran om övertidsersättning är att man vet att svaret ändå skulle bli nej och att en sådan begäran skulle få negativa följder för karriären och löneutveckling. Vilket visar att det är lågt i tak på en del statliga arbetsplatser, menar Annette Carnhede. Så lågt att anställda tror att de kommer att utsättas för repressalier om de lägger fram en helt legitim begäran om ersättning för sin övertid.
- Det är allvarligt och jag är övertygad om att det påverkar statens möjlighet att rekrytera rätt personer i framtiden, särskilt eftersom unga fäster stor vikt vid att kunna förena arbetsliv och privatliv när de väljer arbetsgivare, säger Annette Carnhede.
Bland de statligt anställda kvinnorna måste 28 procent arbeta över varje vecka och av dem får 70 procent övertidsersättning. Skälen för övertidsarbete är desamma som för männen.