Svea hovrätt stöder beslut om företagshemligheter

Den första juli förra året trädde den nya företagshemlighetslagen i kraft. Lag & Avtal kunde den 22 november berätta om det första fallet som avgjorts i domstol.

Målet gäller ett företag som sysslar med antennsystem för 4G- och 5G-näten. Företaget ville att tingsrätten skulle besluta interimistiskt att förbjuda en konsult tillika vd och styrelseledamot i bolaget vid vite av en halv miljon kronor att utnyttja eller röja olika typer av mätresultat som tagits fram genom tester med kunder.

Enligt bolaget har mannen tagit med sig hemlig information i form av ritningar, kundregister och mätresultat till sitt eget företag i samma bransch.

Själv menar mannen att det är han i egenskap av upphovsrättsinnehavare som är rättmätig innehavare av mätresultaten och inte det företag som anlitade honom.

Dessutom påpekar han att han inte skrivit under något sekretessavtal.

Tingsrätten ansåg att bolaget hade vidtagit rimliga åtgärder eftersom man dels hade försökt förmå vd:n att skriva på en sekretessklausul, dels kunde visa att kunder som fått del av den aktuella informationen har fått skriva på sekretessavtal.

Slutsatsen blev därför att mätresultatet skulle anses utgöra företagshemligheter.

Men företagets talan föll på att företaget inte lyckats visa att man är innehavare av företagshemligheten. För detta krävs nämligen att man kontrollerar densamma och utredningen ger inte stöd för att företaget har den kontrollen. Dessutom ansågs inte företagets yrkande om vitesförbud tillräckligt preciserat. Företaget ville förbjuda mannen vid vite om 500 000 kronor för varje överträdelse att utnyttja eller röja RIS AB:s företagshemligheter i form av mätresultat som presenteras ibland annat grafer och diagram, ritningar och modeller av RIS AB:s antenner, moduler, master, torn samt komponenter av dessa.

Tingsrätten skrev att vissa delar av den aktuella informationen redan blivit offentlig genom till exempel publicering på hemsidor och därför går det inte att med tillräcklig precision klarlägga vilken information som utgör företagshemligheter.

Dessutom fanns det inget klart stöd för vem som var innehavare av företagshemligheterna – den tidigare vd:n eller företaget.

Företaget överklagade till Arbetsdomstolen som i stället lät Svea hovrätt pröva överklagandet. Orsaken var att detta inte utgör en arbetsvist då mannen hade låtit sitt eget bolag fakturera antennföretaget för sitt arbete och något anställningsförhållande mellan mannen och antennföretaget fanns inte.

Svea hovrätt gjorde samma bedömning som tingsrätten.