NYHETER

”Svenska modellen är ett av de främsta problemen på arbetsmarknaden”

Fackföreningssverige måste organisera migrantarbetare, exempelvis i byggbranschen, anser man på Byggsyndikatet.
Fackföreningssverige måste organisera migrantarbetare, exempelvis i byggbranschen, anser man på Byggsyndikatet.

Det finns en stor grupp arbetare som står utanför det svenska partssystemet på arbetsmarknaden. Det skapar ett vakuum, som möjliggör exploatering. Det hävdar Byggsyndikatets förhandlare Pelle Sunvisson.

Publicerad Uppdaterad

Stockholms Byggsyndikat – Solidariska Byggare är sedan år 2021 en branschspecifik fackförening som tillhör Stockholms Lokala Samorganisation av SAC, Syndikalisterna. Endast ett fåtal medlemmar är svenska medborgare. Resterande är migrantarbetare – alltifrån papperslösa till EU-medborgare. 

Gemensamt för medlemmarna är att de någon gång har blivit utnyttjade av bolag inom byggbranschen, enligt Pelle Sunvisson.

Pelle Sunvisson, förhandlare hos Stockholms Byggsyndikat - Solidariska Byggare
Pelle Sunvisson, förhandlare hos Stockholms Byggsyndikat - Solidariska Byggare

– Det typiska ärendet är en löneskuld. De ringer mig och säger ”jag har inte fått ut lön, kan ni hjälpa mig?”. Vilket i sig är värt att lyfta upp. Av våra nu cirka 600 medlemmar är det bara ett fåtal som inte har blivit lurade på lön. Och man kan fråga sig själv; hur många av ens svenska vänner har någon gång blivit lurade på lön eller hur många gånger har det hänt en själv? Det säger något om att det här är en helt annan del av arbetsmarknaden, säger Pelle Sunvisson.

Han beskriver vissa delar av arbetsmarknaden som fullständigt laglös. Att vi har kommit till en punkt där bolag som grovt missköter sig mer eller mindre tillåts fortsätta sin verksamhet utan större bekymmer. Migrantarbetare som varken kan språket eller vet sina rättigheter utnyttjas av bolag som ser en chans till att tjäna sig en hacka.

Men sedan några år försöker Byggsyndikatet efter bästa förmåga att fylla det tomrum som uppstått där migrantarbetare fallit mellan stolarna. Pelle Sunvisson är starkt kritisk till hur partssystemet fungerar i dag.

– Som det ser ut nu skulle jag säga att den svenska modellen är ett av de främsta problemen på arbetsmarknaden. Det är inte så att jag tar ställning för eller emot den svenska modellen, men jag ser att det finns ett vakuum. Man har sagt att alla frågor som rör relationen arbetare-arbetsköpare ska lösas av parterna. Men om man då har en jättestor andel arbetare som inte är representerade av parterna för att de inte har tillgång till fackföreningar av olika skäl, då uppstår ett vakuum, säger han och fortsätter:

 – Migrantarbetarna kan inte språket och vissa kan kanske inte ens komma till facket för att de har fel migrationsstatus. De har jobbat utan arbetstillstånd och kan då inte vara med i fackföreningen. Och så länge dessa hinder finns har vi de facto en massa arbetare som inte omfattas av den svenska modellen. Och det här vakuumet skulle jag säga är en av de främsta grunderna till exploateringen.

Samtidigt finns möjlighet att reglera detta, vilket Byggsyndikatet menar att det själv har visat.

 – Det går inte att säga att det här är en grupp av arbetare som inte vill organisera sig eller att det är omöjligt. Vi har visat att det är möjligt. Om sedan andra fackföreningar vill eller inte vill göra detsamma, det får stå för dem. Men det är möjligt att organisera migrantarbetarna. Det är också det enda sättet att komma till rätta med den här skiten som vi befinner oss i nu.

Enligt Sunvisson krävs mer av framför allt fackföreningarna för att den svenska modellen i praktiken ska fungera.

– Här tycker jag att man får bestämma sig, om man nu vill ha den svenska modellen. Då får främst fackföreningssverige steppa upp och se till att man når ut och organiserar i den här gruppen av arbetare.

Även Svenska Byggnadsarbetareförbundet håller med om att det finns stora problem inom byggbranschen vad gäller företag som inte sköter sig som de ska. 

– Det är ett jättebekymmer. Det finns ingen stämpel på oseriösa aktörer i byggbranschen, att man direkt kan se att de är oseriösa. Vi har pratat om att vi egentligen borde ha en lista över företag som man inte ska göra affärer med, men det går ju inte. Men genom att vi stämmer företag i Arbetsdomstolen blir det en signal också för de seriösa företagen som får veta vilka företag man kanske borde akta sig för, säger förbundsjuristen Anneli Ohlsson-Anderbjörk.

Hon säger också att Byggnads gör vad de kan för att migrantarbetare ska bli medlemmar hos dem.

– Svenska modellen innebär ju att man bara kan företräda medlemmar, inte icke-medlemmar. Det är både reglerat i mbl (medbestämmandelagen, reds anm.) och i våra stadgar. Vi vill ju inget hellre än att man ska vara medlem hos oss. Men ofta, i de stora tredskodomarna vi har haft, där är det företag som inte betalar enligt kollektivavtalet men där anställda med lönekrav inte är medlemmar hos oss. Då har vi inget annat val enligt svensk rätt än att stämma företaget och yrka skadestånd till oss för kollektivavtalsbrott.

För att komma åt problemet utifrån hur lagen ser ut har Byggnads därför gjort en egen variant i det senaste kollektivavtalet nu under våren.

– När vi hittar företag, där vi har icke-medlemmar och även kanske medlemmar, och som bryter mot kollektivavtalet ska bolaget i första hand vidta rättelse mot sina anställda oavsett om de är medlemmar hos oss eller inte. Och först om de inte vidtar rättelse går vi vidare med förhandling, säger Anneli Ohlsson-Anderbjörk.