Utveckla kompetensen innan läget är akut

Den särskilda utredaren Gudmund Toijer ska senast den 31 maj nästa år lämna förslag till regeringen på hur arbetsrätten ska moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad. Han ska också komma med lagförslag om arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling och hur de anställdas omställningsförmåga ska stärkas.

Nu är arbetsgivarens ansvar både otydligt och otillräckligt. I dag har arbetsgivaren visserligen ett visst ansvar för arbetstagares kompetensutveckling, men det finns inte reglerat i lag utan har vuxit fram i Arbetsdomstolens praxis, skriver regeringen i direktiven, 2019:17.

Utredaren ska ta hänsyn till att parterna ska kunna träffa kollektivavtal med avvikande bestämmelser på central och lokal nivå.

De nuvarande centrala omställningsavtalen ger stöd för tillsvidareanställda som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist. Några avtal ger även stöd till uppsagda visstidsanställda. Förhandlingar pågår om hur omställningsavtalen ska förändras.

Att stärka den anställdas omställningsförmåga under anställningen, innan frågan om uppsägning blir aktu­ell, är något som den landstingskommunala sektorn testar. Förhandlingar om en fortsättning och utvidgning av försöket pågår.

När regeringens utredning kommit halvvägs togs temperaturen på frågan hur arbetsrätten ska reformeras på ett seminarium. Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe och PTK:s förhandlingschef Martin Wästfelt, som just nu sitter i förhandlingar om hur detta ska lösas avtalsvägen, deltog i panelen.

I fråga om kravet på bättre kompetensutveckling verkar de vilja ha staten med. Anders Weihe menade att förhandlingarna kommer att leda till krav på ny lagstiftning.

Från PTK:s sida resonerade Martin Wästfelt om hur ett ökat stöd för kompetensutveckling kan se ut.

– Våra tankar bygger på att arbetsgivaren betalar, staten stöder och individen är med genom att man har en lägre inkomst under studietiden än när man arbetar.

Han påpekade också att PTK:s och Svenskt Näringslivs nuvarande omställningsavtal inte omfattar visstidsanställda.

Tidsgränser är en förhandlings­fråga, anser Martin Wästfelt. Men Anders Weihe har bestämt sig för att visstidsanställningen i så fall måste ha varat så länge att den börjar närma sig en tillsvidareanställning.

Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund, som också deltog i panelen, berättade om tilläggsavtalet som parterna inom den landstingskommunala sektorn träffade redan 2016. Det slöts både före januari­över­ens­kommelsen och innan reger­ingen tillsatte utredningen om en modern arbetsrätt. Avtalet, som är ett tillägg till omställningsavtalet KOM-KL, gäller under en försöksperiod från och med 2017 till och med 2019 (se faktaruta).

– Det handlar om kompetensutveckling inom ramen för arbetet både för visstidsanställda och tillsvidareanställda. Det vi förhandlar om nu är en fortsättningslösning för hela sektorn, sa Lenita Granlund.

– Offentlig sektor har kompetens- och försörjningsproblem. Alla som kommer in genom dörren måste vara kvar. Sjuka som rehabiliterats måste också vara kvar.

Många är visstidsanställda och många av dem saknar rätt utbildning för jobbet. Behovet av kompetensutveckling är därför extra stort hos visstidsanställda, underströk Lenita Granlund.

– Vi förhandlar med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, om hur personer kan få rätt utbildning så att de kan anställas. Och den som är i anställning behöver kunna växla kompetens, sa hon.

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl förklarar att tilläggsavtalet till KOM-KL, som gäller året ut, berör SKL:s motparter, utom lärarna.

– Men nu förhandlar, diskuterar och samtalar vi om ett helt nytt omställningsavtal som berör alla våra motparter, säger han när vi får kontakt per telefon.

Tanken är att höja kompetensen så att den nuvarande personalen är rustad att möta framtidens nya arbetssätt och ny teknologi.

– För att möta arbetskraftsbrist kan man inte bara rekrytera, det finns inte folk att få tag i. De som finns hos oss ska ha den kompetens som kommer att behövas, säger Niclas Lindahl.

De här förhandlingarna gäller inte något klassiskt omställningsavtal, där man väntar tills det är fråga om arbets­brist­uppsägningar. Det är för­legat, menar han.

– Innan vi ens hamnar där ska de anställda ha ny kompetens för att kunna vara kvar. Det är fram­tidens melodi.

Gäller det även sjuka som blivit rehabiliterade?

– Ja, och det gäller visstidsanställda i viss utsträckning. Men omställningsinsatserna måste utgå från verksamhetens förutsättningar ute i kommuner och landsting. Det kan inte vi centrala parter avgöra, säger Niclas Lindahl.

På statens område finns ett omställningsavtal som gäller även för uppsagda visstidsanställda, förutsatt att de varit anställda minst två år i följd. Till det centrala omställningsavtalet kommer avtal om lokalt omställningsstöd, förklarar Åsa Erba Stenhammar, för­handlings­chef för fack­förbundet ST och förhandlingsledare för Offentlig­anställdas förhandlingsråd, OFR/S,P,O.

Men det ska inte förväxlas med ordinarie löpande kompetensutveckling, påpekar hon.

– Vi är inte nöjda och ställde krav på bättre kompetensutveckling i 2016 års avtals­rörelse, men kom ingen vart.

– Frågan är hög­aktuell för oss. När vår avtalsrörelse startar i höst kommer vi att veta vad regeringens utredning kommit fram till, säger Åsa Erba Stenhammar.

För privat­anställda arbetare gäller omställningsavtalet mellan LO och Svenskt Närings­liv, TSL. Det är inte omförhandlat. Men LO begärde redan för två år sedan förhandlingar med Svenskt Närings­liv om trygghet och omställning, säger Tommy Andersson, enhets­chef för avtalsfrågor på LO.

Han betonar att LO tog tag i saken mer än ett år innan arbets­rätts­utredningen till­sattes.

– Förhandlingar pågår, men de handlar inte bara om omställning, säger Tommy Andersson.