nyhet
Vild strejk på pendeln – så ser arbetsrätten ut
Pendeltågstrafiken i Stockholm stördes kraftigt på måndagen av en olovlig strejk. Lokförare kräver att tågen ska bemannas med tågvärdar. De tänker på säkerheten men riskerar nu skadestånd.
Publicerad
Uppdaterad
På måndagsmorgonen vaknade stockholmarna upp till stora störningar i pendeltågstrafiken. 43 av de 73 pendeltåg som skulle köras på morgonen och förmiddagen stod stilla, enligt Storstockholms lokaltrafik, SL, som upphandlar trafiken.
– Det har jättestor påverkan. Hundratusentals resenärer har inte kunnat resa som planerat, säger Elin Lindström, presskommunikatör på SL.
Anledningen är att många lokförare deltar i en olovlig strejk. Aktionen organiseras via en Facebookgrupp och en blogg vars administratörer är anonyma. På söndagskvällen gick organisatörerna ut med ett inlägg med rubriken ”Kommuniké – meddelande till allmänheten” där den vilda strejken förklarades:
”Vi gör inte detta för högre lön eller andra fördelar - Vi gör detta för resenärernas och personalens säkerhet.”
Det är regionfullmäktiges beslut att ta bort befattningen som tågvärd som lokförarna protesterar emot. Kravet från de strejkande är att beslutet ska rivas upp. Strejken planeras till tre dagar.
”Vi tror inte att en enda stockholmare hade velat sitta på ett tåg med vetskapen att det bara finns en ansvarig person ombord, som i värsta fall vid en olyckshändelse kanske är satt helt ur spel. Detta med upp till 1 800 resenärer” skriver strejkkommittén.
Fackförbundet Seko, som organiserar personal inom spårtrafik, har samma syn på frågan som lokförarna. Förbud mot ensamarbete på resandetåg är ett av yrkandena i de pågående avtalsförhandlingarna. Kollektivavtalet löper ut 30 april. Men Seko tar avstånd från metoden med vild strejk.
”Vi utgår från att alla våra medlemmar går till jobbet om de inte är sjuka eller har beviljad ledighet. Vårt budskap till alla våra medlemmar är tydligt – delta inte i olovliga aktioner” skriver Seko i ett pressmeddelande på lördagen.
MTR:s presschef Erik Söderberg säger att företaget fick information i lördags om att en strejk kanske skulle komma att genomföras måndag till onsdag. Tidigt på måndagsmorgonen stod det klart att många lokförare inte kom till jobbet.
– Man har i många fall inte meddelat oss utan bara låtit bli att komma till jobbet. Vi kan också se att sjukskrivningsantalet är något förhöjt, säger Erik Söderberg.
MTR har under måndagen haft en dialog med arbetstagarorganisationerna.
– De står inte heller bakom den otillåtna aktionen. Och de har ett ansvar att medverka till att det här upphör och arbetar med det.
MTR har kört pendeltågen utan tågvärdar sedan 1 mars. Erik Söderberg säger att förändringen genomförts med säkerheten i fokus.
Juridiskt är frågan om vilda strejker inte så komplicerad, enligt Dan Holke, före detta chef för LO-TCO Rättsskydd och en av medlemmarna i Lag&Avtals experttrio som besvarar läsarnas frågor.
– Facket ställer sig inte bakom stridsåtgärden eftersom det råder fredsplikt, så de går fria. Man tar upp en överläggning enligt § 43 i medbestämmandelagen som syftar till att få slut på stridsåtgärderna.
Enligt Dan Holke är det vanligt att arbetsgivare vänder sig till Arbetsdomstolen för ett interimistiskt beslut att det är en olovlig strejk och att de strejkande åläggs att återgå i arbete.
– Om de struntar i en sådan uppmaning är det en försvårande omständighet, säger Dan Holke.
Den ekonomiska skadan för MTR består dels i utebliven betalning från SL för de turer som inte levererats, dels av viten som SL – eventuellt – kan komma att kräva. Enligt Dan Holke riskerar de arbetstagare som utför en olovlig stridsåtgärd att dömas att betala allmänt skadestånd.
– Men de behöver inte ersätta hela den ekonomiska skadan. Ett normalt skadestånd är 3 000 kronor. Länge gällde gränsen 200 kronor. Nu är det lite mer kännbart och eventuellt individualiserat.
Den som är stridsåtgärdens organisatör behöver inte nödvändigtvis räkna med värre påföljd, enligt Dan Holke.
– Jag tror inte att Arbetsdomstolen gjort någon jätteskillnad på det. Skiljande från anställningen genom uppsägning eller avskedande är inte uteslutet men då ska det vara ganska extrema undantagssituationer, om strejken fortsätter och fortsätter, exempelvis. Men det är väldigt ovanligt.
I förarbetena inför höjningen av skadeståndsnivåerna 1992 gjordes utrymmet för andra sanktioner mindre än förut, är Dan Holkes bedömning.
