Advokat: Visselblåsare måste kunna ha tillit

Henric Diefke och hans kolleger hjälper företag att implementera visselblåsarsystem. Han ser att särskilda frågeställningar kan dyka när ett fackförbund bygger upp en visselblåsarfunktion, som nu Kommunal är i full färd med.

– Det är inte bra om det är avdelningen eller styrelsen du ska rapportera till som också är de personer du vill anmäla. Det är en intressant fråga vem du då ska vända dig till. I fackförbund är det kanske mindre klart vem som är lämplig mottagare av en anmälan än vad som gäller i större privata företag, säger han.

I den föreslagna lagstiftningen om utökat skydd för visselblåsare framgår det att det bara är i undantagsfall som en anmälan ska göras externt genom att kontakta media eller vända sig till en myndighet, framhåller Henric Diefke.

– Ett sådant undantagsfall skulle kunna vara att det är styrelsen i fackförbundet som ska anmälas. Då finns inget högre organ än styrelsen att rapportera till.

Ekonomiska oegentligheter, mutor, allvarliga miljöbrott eller arbetsmiljöbrott, mycket allvarliga former av diskriminering och trakasserier är exempel på sådant som kan anmälas av en visselblåsare. Det är dock bara nyckelpersoner eller personer i ledande befattningar som kan anmälas, enligt Datainspektionens riktlinjer.

– Idén med att ha visselblåsarfunktioner kommer från början från de stora globala företagen. Sedan blev det en svensk företeelse också. Det finns i dag kommuner som har det, Göteborgs stad till exempel.

Henric Diefke minns att det fanns frågetecken kring hur anonymiteten kunde garanteras i Göteborgsfallet.

– Det där problemet måste även fackförbund fundera på, säger han.

I Sverige finns redan en skarp lagstiftning när det gäller vilka personuppgifter en arbetsgivare kan registrera och hur de får användas, Pul, personuppgiftslagen.

– Arbetsgivaren får bara behandla uppgifterna så länge det är nödvändigt. Personerna som blir anmälda ska så snart som möjligt få information om vilka uppgifterna är. Även den som anmäler har ett skydd enligt Pul, säger Henric Diefke.

Arbetsgivare som vill bygga upp en visselblåsarfunktion kan som ett första steg utarbeta en policy, precis som Kommunal nu gör. I policyn ska det framgå vem som får ta del av informationen, hur jäv kan undvikas och hur informationen ska hanteras och utredningen bedrivas.

– När funktionen väl är på plats är det viktigt att utbilda personalen så att den vet vad man får rapportera i systemet och hur. Om det ska vara något syfte med visselblåsarfunktionen måste de anställda kunna lita på systemet. De måste känna att de inte riskerar repressalier, säger Henric Diefke.