”Corona bidrar till mental ohälsa”

2020-11-12 00:00 Kamilla Kvarntorp  

PROFILEN. Han är chefernas röst i Europa. De senaste åren har Martin Jefflén arbetat intensivt för att göra det lättare att larma om missförhållanden på europeiska arbetsplatser. När EU nu har antagit visselblåsardirektivet vill han förbättra den psykosociala arbetsmiljön.

I oktober 2013 valdes Martin Jefflén till ord­förande för Eurocadres, den europeiska fackliga organisationen för chefer och specialister i Europa. Samma år antog organisationen ett program där en viktig punkt var att lobba för ett EU-direktiv om vissel­blåsar­skydd. Kampanjarbetet har gett resultat. I oktober förra året antog Europa­parla­mentet och ministerrådet visselblåsardirektivet, som ska skydda dem som slår larm om brott mot unions­rätten på sina arbetsplatser.

– Jag är väldigt stolt över att Eurocadres har bidragit till att förbättra villkoren för Europas arbetstagare, inte bara för våra medlemmar. I länder där arbetstagare inte tryggt kan rapportera om missförhållanden i verksamheten är risken större för att företagen missköter sig, ­säger Martin Jefflén när Lag & Avtal träffar honom digitalt.

Sitt fackliga engagemang har Martin Jefflén fått med sig från barndomen och två fackligt aktiva föräldrar. Ett av de första förtroendeuppdragen var som elevskyddsombud i gymnasiet.

– I skolan tyckte jag att arbetsmiljön var viktig. Det fackliga intresset har alltid funnits där.

I dag är du ordförande för Eurocadres som organiserar sex miljoner chefer och specialister. Varför behöver de en facklig organisation?

– Chefen representerar ofta arbetsgivaren och är motparten för fackliga organisationer. Men det är lätt att glömma att chefer oftast även är arbetstagare. Vi bevakar och driver frågor som berör våra medlemmar. Efter visselblåsarfrågan jobbar vi nu med den psyko­sociala arbetsmiljön.

Varför var ett EU-direktiv om visselblåsarskydd viktigt för era medlemmar?

– Om det förekommer olaglig verksamhet måste de kunna rapportera till den ansvariga myndigheten så att missförhållandena rättas till. De ska inte behöva hamna i en situation där de tvingas göra olagligheter.

Läs mer: Journalistförbundet: Skyddet för visselblåsare monteras ner

En fråga som Eurocadres drev hårt och fick igenom var att det skulle vara möjligt att larma direkt till en behörig myndighet, till exempel Skatteverket om det gäller skattebrottslighet, utan att först tvingas rapportera till arbetsgivaren.

– Det hade varit riktigt illa att behöva gå till arbetsgivaren först. Det hade kunnat bli en förvarning till arbets­givaren som då fått möjlighet att undanröja bevis.

Martin Jefflén är ändå inte helt nöjd med vissel­blåsar­direktivet. Enligt direktivet skyddas den som larmar om missförhållanden på en rad områden – till exem­pel penningtvätt, kärnsäkerhet, transportsäkerhet, produktsäkerhet, folkhälsa, konsumentskydd, offent­lig upphandling, finansiella tjänster och skydd av personuppgifter

– Det gör ju att det blir väldigt komplicerat för en vissel­blåsare att veta om det som han eller hon vill vissel­blåsa om ger skydd.

När direktivet nu ser ut som det gör är Martin Jeffléns förhoppning att medlemsländerna bortser från de ­listade områdena i direktivet och skyddar dem som larmar om alla slags missförhållanden som kan skada allmänintresset. Det är också vad kommissionen har rekommenderat medlemsstaterna att göra. Eftersom visselblåsardirektivet är ett minimidirektiv kan medlemsländerna skapa ett starkare skydd än vad EU-direktivet kräver.

Martin Jefflén konstaterar också att några viktiga områden saknas i direktivet – det går inte att slå larm om anställningsvillkor, diskriminering och arbetsmiljö och samtidigt skyddas av lagen.

– Nu måste vi slåss för att de här områdena kommer med i varje medlemslands lagstiftning. Inte minst Metoo-rörelsen visade att det är viktigt att kunna lyfta frågor om diskriminering och trakasserier och få skydd mot repressalier.

Det framgår inte heller av direktivet att arbetstagare har rätt att rådfråga sin fackliga organisation inför att de ska larma om missförhållanden.

– Vi hade önskat att det hade varit en uttalad rättighet. Det finns medlemsstater där de fackliga rättig­heterna är betydligt svagare än vad vi är vana vid i nordiska sammanhang.

Medlemsländerna har fram till den 16 december 2021 på sig att genomföra direktivet i sin nationella lagstiftning.

– Vårt jobb är inte klart. Vi behöver jobba för att se till att direktivet genomförs på bästa möjliga vis i medlemsländerna.

När det gäller det svenska förslaget till visselblåsarlag överlåter Martin Jefflén till de svenska parterna att recensera det. Men han ser positivt på att lagen föreslås skydda alla som larmar om missförhållanden som är av allmänintresse.

– Att slopa listan över områden gör att lagen blir tydligare. Men det krävs förstås också att lagen i stort är lättbegriplig.

Sedan visselblåsardirektivet antogs av EU är den viktigaste arbetsrättsliga frågan på EU-nivå att även få till ett direktiv om den psykosociala arbets­miljön, anser Eurocadres.

– Den mentala ohälsosituationen i Europa är katastrofal. Även före covid-19-pandemin hade vi en stress­epidemi. Digitaliseringen gör att det är lätt att vara i tjänst hela tiden. Men ingen ska behöva bli sjuk av sitt jobb, säger Martin Jefflén.

Han ser en stor risk för att den psykosociala arbetsmiljön försämras ytterligare i spåren av covid-19, när företag som har drabbats hårt av minskad efterfrågan tvingas att dra ner på personal.

– Pandemin bidrar till att skapa en ännu värre mental ohälsosituation på europeiska arbetsplatser. Det är ett mer alarmerande behov än någonsin att ta itu med de mentala hälsoaspekterna av vårt arbete.

I Bryssel är det på grund av pandemin utegångs­förbud från klockan 22.00 till 06.00, och munskydd är obligatoriskt överallt i staden. Enligt den så kallade ­sociala kontaktbubblan är det dessutom bara tillåtet att ta emot en till två gäster i hemmet. Och alla som kan måste arbeta hemifrån.

Hur är din egen psykosociala arbetssituation?

– Att sitta hemma ensam i ett främmande land är ju inte optimalt. Det här livet är som en ständig karantän, säger Martin Jefflén, som har flyttat kontoret till gästrummet hemma i lägenheten i Bryssel.

Hur kan arbetsmiljön bli bättre med ett nytt EU-direktiv?

– När den europeiska arbetsmiljöbyrån frågade arbets­givare vad som får dem att engagera sig i arbetsmiljöarbetet, svarade 89 procent att det huvudsakliga skälet är att det finns ett lagkrav. Det är oerhört tydligt att lagstiftning är en fantastisk drivkraft.

Enligt det EU-direktiv som finns på arbetsmiljöområdet, ramdirektivet för arbetsmiljö, har arbetsgivarna ett ansvar för den psykosociala arbetsmiljön. Räcker inte det?

– Statistiken visar väldigt tydligt att det inte fungerar. Antalet sjukdagar fortsätter att stiga, och mer än hälften av alla sjukdagar kommer utifrån arbetsrelaterad stress. Problemet är ännu större i våra medlemsgrupper. Det innebär ofantliga kostnader för samhälle, företag och individer, säger han och tillägger:

– Det behövs en lagstiftning för att få en tydlighet om vad som gäller för till exempel arbetsmängd, ansvar och vem det går att vända sig till för att få stöd med att prioritera arbetet.

Sverige är ett av få EU-länder där det finns ett tydligt regelverk om den psykosociala arbetsmiljön. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (Osan) från 2016 regleras kunskapskrav, mål, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling.

– Osan inspireras vi av på Europanivå. Men i Sverige skulle ett direktiv nog inte innebära några större förändringar, säger Martin Jefflén.

Konkret handlar Eurocadres arbete nu om att övertyga kommissionen om att det finns ett behov av ett EU-direktiv om den psykosociala arbetsmiljön.

– Det europeiska fackliga institutet genomför nu forskning om stressens kostnader i Europa. Tillsammans med dem och Europafacket ser vi över vad vi skulle vilja ha med i ett direktiv. Tack vare att fackliga organisationer, enskilda organisationer och politiker samarbetade lyckades vi sätta tryck på kommissionen och få till stånd ett visselblåsardirektiv. De erfaren­heterna tar vi nu med oss i arbetet med ett direktiv om psykosocial arbetsmiljö.

Martin Jefflén

Gör: Ordförande för Euro­cadres sedan oktober 2013.

Bakgrund: Studier i stats­vetenskap vid Stockholms ­universitet. Har haft flera internationella uppdrag. Har varit demo­krati­sekre­terare och ­ansvarig för chefsfrågor på europ­eisk nivå på fack­för­bundet Unionen.

Bor: Forest i Brysselregionen.

Familj: Pojkvän i Tammerfors, katt i Bryssel.

Fritid: Musik. Spelar mycket piano och lyssnar gärna på ­brittisk independent-musik. ­Sedan flytten till Bryssel blir det också en hel del fransk ­musik, till ­exempel Tim Dup.

Efter uppdraget: Valdes om till ordförande 2017. Enligt stadgarna går det bara att bli omvald en gång. När uppdraget upphör i oktober 2021 är tanken att återvända till Unionen och dra nytta av de europeiska erfaren­heterna.

Eurocadres

Bildades 1993

Organiserar chefer och specialister inom det privata näringslivet och offentlig sektor i alla branscher. TCO och Saco är svenska medlemsorganisa­tioner.

Sex miljoner medlemmar i Europa, varav ungefär en miljon i Sverige.

Fyra heltids­an­ställda arbetar på huvud­kontoret i ­Bryssel.

Bedriver påverkansarbete. Har drivit frågan om visselblåsar­direktivet. Fokuserar nu på ett EU-direktiv om den psykosociala arbetsmiljön samt omställning och kompetensutveckling på den europeiska arbetsmarknaden.

Kamilla Kvarntorp

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna