”En diskussion har större effekt på korttidsfrånvaron”

2016-11-24 00:00 Karin Nilsson  

FÖRSTADAGSINTYG. Intyg från första sjukdagen har Michael McKeogh på Feelgood inte mycket till övers för. – Vi tycker inte att det är en bra tjänst. Vi tycker inte att vi levererar ett värde till kunden.

Feelgood är en av de tre stora aktörerna inom företagshälsovård. Företaget har kunder som efterfrågar förstadagsintyg både inom den privata och offentliga sektorn. Michael McKeogh, läkare och medicinskt ledningsansvarig på Feelgood, konstaterar att arbetsgivarna sätter stor tilltro till intygen.

– Det är inte så att arbetsgivarna har helt fel. Vissa som blir ålagda förstadagsintyg är inte borta från jobbet sedan. Men för andra har det ingen som helst effekt på frånvaron, säger han.

Michael McKeogh påpekar att det saknas forskning som visar att förstadagsintygen har effekt på korttidsfrånvaron. Han gissar att hälften av dem som avkrävs intygen faktiskt slutar vara hemma en dag då och då. Men det tror han inte beror på intygen i sig, utan på att Feelgood kräver ett samtal tillsammans med arbetsgivaren och arbetstagaren.

– Det här är i grund och botten en ledarskapsfråga. Vill man få en person att förstå att frånvaron skapar problem ska man prata om det. En diskussion är mycket mera konstruktiv och stärkande för individen än att bli ålagd ett förstadagsintyg.

Samtalen gör att en del planer på förstadagsintyg inte blir av.

– Om en patient har en kronisk sjukdom som astma, reumatoid artrit eller migrän är det inte lönt att ha förstadagsintyg. Då säger vi att de här patienterna behöver vara hemma och medicinera.

Samtalen fyller också en annan funktion.

– Vi ser att begäran i vissa fall beror på misstro mot en individ.

Förstadagsintygen passar inte företagshälsovårdens sätt att arbeta med planerad och förebyggande vård, påpekar Michael McKeogh. Dessutom är marginalerna i branschen små och förstadagsintygen kostar mer än de ger.

– Vi tvingas att avsätta akuttider för de här patienterna.

Michael McKeogh tror heller inte att förstadagsintygen har någon effekt på den sjukfrånvaro som oroar mest nu.

– Typiskt sett är de som är långtidssjukskrivna stressade, deprimerade eller utbrända. De har ingen historia av korttidsfrånvaro, utan de kör på tills det tar slut. Även de i tillverkningsindustrin med ont i axlarna och killarna i byggbranschen kör på tills det inte går längre.

Något omfattande fusk med frånvaron ser inte Michael McKeogh. Han upplever att flertalet som kommer till företagshälsan för att få ett sjukintyg redan första dagen har någon form av infektion som förkylning eller urinvägsinfektion. De hade blivit friska även utan läkarkontakt. Han påpekar att man under perioder i livet kan vara mer infektionskänslig och nämner föräldrar som tar hem infektioner från barnens förskola. Michael McKeogh tycker att företagshälsovården hamnar i kläm.

– Jag måste lita på mina patienter. Det ligger i min roll som läkare. Vi upplever att vi har ett etiskt dilemma. Vi hamnar i en sits där vi inte vill vara.

Men intygen fungerar väl i ett avseende, som en del av en rehabilitering när det handlar om missbruksproblem, säger Michael McKeogh.

– Om någon är sjuk en dag kan det vara början till ett återfall och ju snabbare hjälp desto bättre. Arbetsgivaren har helt andra möjligheter att sätta press jämfört med en familjemedlem.

Då betalar arbets­givaren sjuklönen

Den första sjuk­dagen är en karensdag. Ingen sjuklön betalas ut.

Från dag 2 till 14 betalar arbets­givaren.

Dag 8 måste anställda lämna läkarintyg eller ­utlåtande för att arbetsgivaren ska kunna bestämma om rätten till sjuklön.

Efter dag 14 betalar Försäkringskassan.

Källa: Försäkringskassan

Karin Nilsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna