”Facken borde besöka varenda arbetsplats”

2019-10-17 00:00 Jonna Söderqvist  

Utnyttjade. Risken för att människor utnyttjas på arbetsplatser i Sverige ökar. Kollektivavtal, ökat fackligt engagemang, poliskontroller och identitetsbrickor tros kunna hjälpa. Men på Fackligt center för papperslösa vill man inte ha fler poliser på arbetsplatserna.

Hon borde ha varit här redan. I det lilla vita rummet på Folkets hus i Solna är det tyst och stilla den här sena måndagseftermiddagen i augusti. Sten-Erik Johansson tittar på klockan. Det händer igen. Nästan hälften av alla som bokat en tid till Fackligt center för papperslösa dyker aldrig upp.

– Egentligen borde vi ha en lång kö här utanför av människor. Det är ett sorgligt kapitel, säger Sten-Erik Johansson, och kastar en blick mot dörren.

Han var den första ordföranden för Fackligt center för papperslösa, och han vet att det finns många som behöver hjälp. Han tror dessutom att de blir fler. Tidigare jobbade han som ombudsman på Fastighetsanställdas förbund. Numer är han pensionär, men jobbar frivilligt på centret varje måndag.

Centret grundades 2008 av flera fackförbund. Det är en ideell förening som hjälper både papperslösa, nyanlända, asylsökande, EU-medborgare eller de som kommit till Sverige utan rätt tillstånd och som utnyttjas på arbets­platser.

Arbetarna kommer till exempel från Afghanistan, Bangladesh, Somalia, Gambia, Kirgizistan, Kazakstan och Colombia. De jobbar på byggen, på nagelsalonger, på restauranger eller i skogen. En del saknar tillstånd att vistas i Sverige och en del saknar tillstånd att arbeta. En del kan ha tillstånd att jobba här, men blir utnytt­jade ändå. Utnyttjandet kan handla om allt från löner som ligger rejält under kollektivavtalen till människohandel i form av tvångs­arbete.

De flesta kontaktar centret för att de inte fått utlovad lön eller ingen lön alls. Centret informerar om arbetstagarnas rättigheter, slussar till rätt fackförbund och kan också hjälpa till om personerna har skadat sig på jobbet. Det händer också att personalen på centret kontaktar arbetsgivarna för att exempelvis kräva lön.

Ingen vet hur många som blir utnyttjade på sina arbetsplatser. I dag uppskattar flera organisationer att det finns tiotusentals människor som är papperslösa i Sverige. Migrations­verket beräknar att när fler personer får avslag på sin asylansökan kommer ytterligare några tiotusentals människor att gå under jorden. De här människorna måste försörja sig, och deras utsatthet ökar risken för att de blir utnyttjade. Ändå kontaktar allt färre Fackligt center för papperslösa.

– De är räddare än någonsin, säger Bengt Sandberg som i dag är ord­förande för centret och liksom sin kollega Sten-Erik Johansson tidigare jobbade på Fastighetsanställdas förbund.

Bengt Sandberg tror att den ökande rädslan beror på den åtstramade asylpolitiken, de hårda tongångarna i den offentliga debatten och polisens ut­ökade möjligheter att göra kontroller på arbetsplatser.

– Det skickar en signal att det är legi­timt att jaga papperslösa.

Även om en arbetstagare saknar rätt att vistas eller jobba i Sverige, så omfattas hen av samma lagar och regler som alla andra arbetstagare. Det innebär att de har rätt till en skälig lön i enlighet med kollektivavtalens miniminivåer, att de omfattas av arbets­miljö­lagen, arbetstidslagen och av semesterlagen. Också arbetsskadeförsäkringen gäller arbetare utan tillstånd som skadar sig på jobbet.

En person som saknar tillstånd att arbeta i Sverige har däremot inte anställningsskydd, vilket är en konsekvens av att det är olagligt att anställa en person som inte har tillstånd att arbeta. De utnyttjade arbetstagarna riskerar att förlora jobbet och kan tvingas lämna landet om det framgår att de arbetar utan tillstånd, förklarar Petra Herzfeld Olsson, som är docent på juridiska institutionen vid Stockholms universitet och forskar i arbets- och migrationsrätt.

– Vi får en grupp arbetstagare som är väldigt sårbara och skyddslösa.

De kan däremot bli medlemmar i ett fackförbund. Förbunden bestämmer själva om och på vilket sätt det organiserar till exempel papperslösa. Förbunden har därför möjlighet att också driva ärenden och tvister för deras del.

– Det är ett superviktigt fackligt uppdrag att motverka att människor utnyttjas på våra arbetsplatser, säger Bengt Sandberg på centret.

Han efterlyser ett större fackligt engage­mang.

– Facken borde besöka varenda arbets­plats, säger han.

Till skillnad från i flera andra länder finns det i Sverige inte någon myndighet som övervakar att avtalade villkor följs i företag och på arbetsplatser. Det ska arbetsmarknadens parter göra, påpekar Petra Herzfeld Olsson. Det betyder att så länge de flesta arbetstagarna är med i ett fackförbund och företagen har kollektivavtal så finns det ett slags fungerande övervakning. Men med färre fackligt anslutna och på företag utan kollektivavtal uppstår det luckor i systemet.

– De här arbetsplatserna står i princip helt utanför extern övervakning av arbetsvillkor, säger hon.

I branscher med många företag utan kollektivavtal förekommer det också mer fusk med regler, bland annat arbetsmiljöregler och skatte­regler. Ekonomisk brottslighet är vanligare och risken för utnyttjande av arbetskraft är större. För att komma åt det här har regeringen satsat på myndighetsgemensamma kontroller mot osund konkurrens. Arbetsmiljö­verket samordnar satsningen.

Hittills i år har 121 nagelsalonger och 396 personer granskats. Myndigheterna upptäckte brister i arbets­miljön och polisen gjorde en anmälan om koppleri och en om människoexploatering. Ett tiotal brott rörande arbetsgivare som hade personal utan svenskt arbetstillstånd upptäcktes. Också 32 byggarbetsplatser har granskats. Det resulterade bland annat i fem förbud att fortsätta arbetet på grund av allvarliga arbetsmiljörisker. Elva företag fick sanktionsavgifter, och en förundersökning mot ekonomisk brottslighet har inletts.

Efter förra sommaren fick Polisen större befogen­heter än tidigare att på egen hand göra kontroller på arbetsplatser. Bengt Sandberg på Fackligt center för papperslösa tycker att det är fel metod.

– Polisen har ingenting på arbetsplatser att göra. Det är ett fullständigt tankefel att lämna över traditionellt fackligt arbete till myndig­heter och polis, säger han.

I våras upptäcktes genom SVT:s program Uppdrag granskning omfattande utnyttjande på en nagel­salong. Företaget hade kollektiv­avtal. Handelsanställdas förbund driver nu ärendet och har stämt företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet kräver företaget på åtminstone 3,5 miljoner kronor. För att komma åt problemen besökte Handels regionala skyddsombud ett sextiotal nagelsalonger. De möttes ofta av tystnad och arbetare som inte vågade påtala problem.

David Eklind Kloo, tidigare politisk samordnare på Handels, är frustrerad.

– Om arbetstagarna inte vågar berätta om sina villkor så finns det en gräns för hur långt vi som fack kan komma.

Han påpekar att regelverket för arbets­kraftsinvandring är tämligen enkelt att kringgå och att efterlevnaden inte följs upp.

Samtidigt är han medveten om att facken har en nyckelroll i att motverka utnyttjande.

– Politikerna borde ta sitt ansvar genom att skapa förutsättningar för facket att kunna fullgöra sin uppgift, så att vi inte får laglösa branscher som inte täcks av kollektivavtal.

Han anser att ett steg i rätt riktning vore att ge de regionala skyddsom­buden möjlighet att besöka arbetsplatser med kollektivavtal, även om det inte finns medlemmar.

Byggbranschen är en av de branscher där det förekommit mest utnyttjande. Mats Åkerlind är vice vd för Sveriges Byggindustrier. Även han anser att kollektivavtal kan fungera som ett skydd mot utnyttjande.

– Vi parter har en viktig roll att se till att de som jobbar får ett kollektivavtal, säger han.

Sveriges Byggindustrier har gått igenom sina medlemsföretag och uteslutit företag som inte sköter sig. Organisationen ska också byta ut 800 000 ID06-kort, ett slags id-brickor som används för att veta vem som jobbar på byggen, eftersom det förekommit fusk med brickorna.

Tanken med ID06-systemet är att det ska motverka ekonomisk brottslighet och svart arbete och skapa säkrare arbetsplatser.

När många företag inte tecknar kollektivavtal och inte är medlemmar i arbetsgivarorganisationen, påverkar det arbetsmarknaden negativt. Det snedvrider konkurrensen för de före­tag som lever upp till regelverket, konstaterar Mats Åkerlind.

– Myndigheterna måste övervaka de företag som saknar kollektivavtal bättre, framför allt i de fall där det handlar om kriminalitet.

Bengt Sandberg på Fackligt center för papperslösa tycker inte att behandlingen är människovärdig. Han nästan skakar av ilska när han fortsätter:

– De här människorna behandlas som djur. De är hunsade, förnedrade, kränkta. Tvist om lön är en sak, men att inte bli behandlad med respekt för den människa man är, det är hemskt. Det är vidrigt.

Fick 12 kronor i timmen

Kvinna från Kazakstan, papperslös. Arbetade på ett städ­bolag med flyttstädning. Hennes lön var 12 kronor per timme. Hon tvättade fönster på andra våningen i en villa när hon föll ut genom fönstret. Hon skadade sig svårt och låg på marken i 3,5 timme innan ambu­lansen kom. Arbetsgivaren bad henne att inte säga sanningen om att olyckan hände i arbetet. Kvinnan akutopererades för bruten rygg. Hon har inte fått lön eller annan ersättning från arbetsgivaren. Hon är en av dem som hittills i år har vänt sig Fackligt center för papperslösa för att få hjälp.

Man från Tunisien. Jobbade 1,5 år som ställningsbyggare men fick ingen lön från företaget de fem sista månaderna. Företaget bytte namn och telefonnummer lite då och då. Han hjälpte företaget att hitta arbetare från Libyen och Tunisien. Företaget utförde jobb åt de stora byggbolagen och bolag i arbetsgivarorganisationer.

Kvinna från Vietnam. Hon blev i sitt hemland erbjuden att jobba på en nagelsalong i Stockholm. Hon fick förklarat för sig att hon skulle betala sammanlagt 25 000 dollar i avgift för att få arbeta här. Hon kunde inte svenska. Hon arbetade sex dagar i veckan. Hennes månadslön höjdes successivt till 26 500 kronor. En del av lönen skulle återbetalas varje månad. Arbetsgivaren hotade henne efter att hon talat i media om sina arbets­förhållanden och vänt sig till förbundet.

Två män från Ukraina. De jobbade i västra Stockholm som snickare. De skulle få 80 kronor per timme de tre första dagarna, därpå 100 kronor per timme. De jobbade en vecka från måndag till fredag plus två timmar på lördagen, totalt 59 timmar, och fick sedan reda på att de inte skulle få någon lön förrän de betalat tillbaka 5 000 kronor för att de över huvud taget hade fått jobba. De slutade.

Man från Bangladesh, papperslös. Han jobbar tolv timmar sex dagar i veckan men får betalt för sex timmar. Har jobbat i flera år i Sverige, för olika arbetsgivare i restaurangbranschen. Mannen har bott och sovit i en kall källare bland råttgift. Han skickar den lön han får till sina barn i Bangladesh. Av rädsla för att förlora jobbet har mannen motsatt sig att facket kontrollerar villkor och hjälper honom.

Arbetsgivare riskerar böter eller fängelse

Arbetsgivare som med­vetet eller av oaktsamhet anställer någon som inte har rätt att vara eller arbeta i Sve­rige bryter mot ut­län­nings­lagen.

Straffet är böter eller fängelse i högst ett år. Arbets­givaren riskerar också en straffavgift, som höjdes i juli 2018.

Riskerar rätt till alla offentliga stöd, bidrag och förmåner under fem år och återbetalningsskyldighet för tidigare utbetalda bidrag.

Huvudregeln är att en anställd utan giltiga tillstånd har lagstadgad rätt till lön för utfört arbete från sin arbets­givare.

Arbetsgivare som anställer personer som är medborgare i länder utanför EU ska kontrollera att personen har rätt att vistas och arbeta i Sverige. Flertalet behöver arbetstillstånd.

Skatteverket ska med­delas om anställ­ningen.

Källa: Migrationsverket och utlänningslagen.

Jonna Söderqvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsrätt