”Flera partier ska kunna leva med resultatet”

2019-09-19 00:00 Lena Gunnars  

MOT VÄGGEN. Anna Johansson (S), ordförande för arbetsmarknadsutskottet, försvarar ändringarna i strejkrätten. Hon framhåller också att partsförhandlingarna och den statliga utredningen om anställningsskyddet inte kunde vänta längre än så här.

Riksdagen fattade i somras beslut om en ut­ökad fredsplikt. Beslutet föregicks av en eldig riksdagsdebatt. Anna Johansson tog uppståndelsen med ro.

– Det blev en väldigt stor fråga av en ganska begränsad förändring, säger hon.

Ali Esbati (V) uttryckte stor förvåning över att Socialdemokraterna vill ändra i strejkrätten. Den förvåningen delar han med flera. Vad säger du till dem?

– Det hade jag nog också sagt om jag hade varit Ali Esbati. Det är nog mer partipolitik än speglar det sakliga innehållet i propositionen.

Men det har ju stormat rejält kring förslaget, det är väl inte bara partipolitik?

– I grunden handlar det om huruvida man tror att den svenska modellen är bra både för löntagarna och konkurrenskraften. En ganska väsentlig del är att arbetsgivaren kan köpa arbets­fred. Annars kan incitamenten minska för att vilja skriva kollektivavtal.

Men behövdes förändringen verkligen nu när situationen i Göteborgs hamn blev löst?

– Ja, annars hade vi inte gått fram med propositionen.

I remissvaren efterlyste bland annat juridiska fakulteten vid Lunds universitet en konsekvensutredning. Var ändringarna för ogenom­tänkta?

– Så kan man väl alltid säga. Men samtidigt är avsikten tydlig; man ska omfattas av samma begränsningar oavsett om man är ansluten till en centralorganisation eller inte.

Hade du som socialdemokrat för tio år sedan kunnat drömma om att ni skulle lägga fram förslag om att begränsa strejkrätten?

– Ja, om behovet hade funnits då. Begränsningarna som det gäller är trots allt en ganska marginell företeelse. Det har lyfts farhågor om begränsningar i rätten att vidta sympatiåtgärder, men det finns ingen sådan glidning.

Ni har tillsammans med de övriga partierna i januariöverenskommelsen ställt er bakom en modernisering av arbetsrätten. Hur är det att fatta beslut om flexiblare turordnings­regler?

– Vi har inte sett behov av att förändra turordningsreglerna men vi ville se över anställningsskyddet. För oss har det då mer handlat om att fler ska omfattas. Vi har varit kritiska till hyvling och allmän visstid. Men här ska flera partier komma överens och kunna leva med resultatet.

Ja, vad hände med utredningen om att sätta stopp för hyvling?

– Vi konstaterade redan förra mandatperioden att det inte finns någon majoritet i Sve­riges riksdag för en sådan förändring. Då är det inte meningsfullt att driva det just nu.

Både politiker och arbetsgivare har sneglat mot Danmarks flexicurity-modell. Vad är flexicurity för dig?

– Vi kan med fog hävda att vi redan har en flexicurity-modell i Sverige. Las är i sin konstruktion väldigt flexibel för arbetsgivaren. En forskare sa att de som talar rosenskimrande om flexicurity ofta bara har fokus på flexibilitet för arbetsgivaren, inte på den andra halvan av ordet, security. Då är det bara en avreglering.

Vem ska stå för kompetensutvecklingen och omställningen?

– Individen har ett eget ansvar, men facken, arbetsgivarna och samhället måste också satsa på detta. Annars kan personer med stark ställning på arbetsmarknaden få väldigt mycket kompetensutveckling medan andra inte får någon alls.

Brann du för arbetsmarknadsfrågor redan innan du blev ordförande för arbetsmarknadsutskottet?

– Jag har inte jobbat med dem i rikspolitiken tidigare, men som kommunpolitiker i Göte­borg. Sedan har jag ju jobbat på LO i Göteborg.

Kände du dig tvungen att plugga arbetsrätt?

– Jag behöver inte vara arbetsrättsjurist för att ta mig an det här uppdraget. Experter finns att tillgå. Jag hade med mig en grundläggande förförståelse.

Arbetsmarknadsparterna har kritiserat tajmingen för förhandlingarna om Las, med tanke på att en avtalsrörelse ska hanteras under samma period. Tänkte ni på det?

– Jag förstår att parterna är inne i en massa andra processer. Men vi anser att det är en sådan viktig fråga att vi inte kan vänta in avtalsrörelsen. Mandatperioderna sätter också begränsningar.

Du utsågs till infrastrukturminister men fick avgå i samband med it-skandalen. Vad tänker du om det i dag?

– Det var jättetråkigt. Också därför att det som var grunden till it-skandalen var sådant som jag inte hade så stor möjlighet att på­verka. När vi fick kännedom så vidtog vi alla de steg som skulle göras.

Fakta: Anna Johansson

Namn: Anna Johansson.

Ålder: 48 år.

Familj: Man, fyra barn, två barnbarn.

Bor: Bergsjön utanför Göteborg.

Bakgrund:

1998–2003: Projekt­anställd i olika arbetslöshets- och kompetensutvecklings­projekt inom LO Göteborg. 2005–2009: Ordförande SDN Bergsjön. 2009–2014: Kommunalråd, flera olika ansvars­områden under åren, bland annat storstad/integration och skola. 2014–2017: Infrastruktur­minister.

Utanför jobbet: ”Tycker om att läsa böcker. När jag är ledig kan jag frossa i det. Annars vill jag umgås med familjen, laga mat, baka. Hobbies finns det inte så mycket utrymme för.”

Anna Johansson väljer 3

☐ Macaron - ☑ Crème brûlée

☐ Jogga i skogen - ☑ Träna på gym

☑ Anna Rosman - ☐ Camilla Läckberg

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsrätt