Forskare ifrågasätter svensk strejkhistoria

2020-01-30 00:00 Calle von Scheele  

Studier. För exakt hundra år sedan hade Sverige sitt mest strejk- och lockoutdrabbade år med 600 konflikter. Men därefter vände det, visar forskning. Parterna började lösa striderna med kompromisser – långt före Saltsjöbadsavtalet.

När Saltsjöbadsavtalet under­tecknades i december 1938 var signaturerna inte startskottet för den svenska modellen. Snarare var de en bekräftelse på den samförståndsanda och kompromissvilja som växt fram under ett par decennier fyllda med arbets­marknads­konflikter.

– Ja, så skulle jag vilja uttrycka det. Avtalet speglar något som har hänt tidigare och bekräftar det, säger docent Tobias Karlsson vid Lunds universitet.

Tillsammans med docent Kerstin Enflo och postdoktorand Jacob Molinder har de studerat svensk strejkhistoria.

Det finns anledning att se på denna tid i ett nytt perspektiv. Det konstaterar forskarna efter att ha granskat uppgifter om över 8 000 strejker och lockouter mellan åren 1859 och 1938.

År 1920 inträffade det mest strejk- och lockoutdrabbade året i Sverige med över 600 konflikter i landet.

– Detta var just efter första världskriget. I Sverige rådde högkonjunktur, men också stark inflation. Livsmedelspriserna hade stigit kraftigt och urholkat arbetarnas löner, förklarar Tobias Karlsson.

Genom att analysera strejkhistorien i ett regionalt perspektiv har forskarna fått fram en delvis ny bild av historien.

Den mest strejktyngda perioden var under åren 1903–1927 med nära 6 400 konflikter. Långt över hälften gällde lönefrågor. I lejonparten krävde de strejkande högre löner, men även strejker mot lönesänkningar förekom. ”Teknologisk förändring, såsom införande av nya maskiner, är en orsak som knappast alls nämns i materialet”, konstaterar forskarna i sin studie.

– Vi har gått tillbaka till den tid när facket var ungt. Vi trodde att vi skulle hitta många exempel på denna typ av konflikter. Även om jobb och yrkesgrupper försvann tillkom hela tiden nya jobb, och det var dessa nya branscher som drabbades av konflikter.

I en studie har forskarna följt elnätets framväxt, vilket fick stor betydelse för strukturomvandlingen och industrialiseringen. I socknar som fick tillgång till elektricitet ökade strejkviljan och strejkerna var offensiva, visar forskningen. Elektrifieringen hade stärkt vissa arbetargruppers förhandlingsposition och de kunde därför lägga tyngd bakom sina krav med strejkvapnet.

Forskarna har bara funnit ett fåtal strejker i protest mot ny teknik. Ett sådan inträffade i Malmö juni 1898. Då strejkade ”kollossare” mot att firman Scholander & Co försökt installera en kollossningsmaskin.

Efter strejkernas rekordår 1920 sker en vändpunkt. Vid denna tid börjar parterna alltmer lösa sina stridigheter med kompromisser. Omkring hälften av konflikterna slutade på detta sätt under 1920-talet. År 1938 när Saltsjöbadsavtalet träffades löstes hela 80 procent av strejkerna i kompromisser. En vanlig förklaring har varit att både löntagare och arbets­givare organiserade sig och blev starka parter.

– Men vi vänder oss lite grand mot den enkla förklaringen, säger Tobias Karlsson och förklarar att bakom den förändringen fanns flera samverkande faktorer.

En faktor är inrättandet av förlikningsmannaexpeditionen 1907, som är föregångaren till dagens Medlingsinstitut.

– Medlarna försökte få parterna att kompromissa och lyckades väl med det.

Här finns en stor del av förklaringen till hur arbetsmarknaden utvecklades, konstaterar Tobias Karlsson.

− I vår forskning vill vi gå längre tillbaka i historien än Saltsjöbadsavtalets tillkomst och peka på att kompromisser fanns tidigt.

De svenska förlikningsmännen hade internationellt sett en ovanlig grund för sitt arbete. De hade inga tvångsmedel i verktygslådan, utan kunde enbart erbjuda sina tjänster.

Den svenska lösningen var ingen tillfällighet. Tidigt insåg politikerna att de skulle hålla sig neutrala till arbetsmarknaden.

– Politikerna ville redan då att arbetsmarknadens parter skulle bli starka och ta ansvar för lönerna och andra förhållanden på arbetsmarknaden.

Inte bara medlingsinstitutionens inrättande utan också Socialdemokraternas regeringsinnehav från 1932 ledde till en kraftig minskning av an­talet strejker i landet. Även denna vanliga historieskrivning vill forskarna nyansera.

– Problemet med denna bild är att antalet konflikter går ner redan från början av 1920-talet. Vi tror därför att det händer saker på lokal nivå.

Genom regionala analyser visar forskarna att de har stöd för sin slutsats.

– I många städer tar Socialdemokraterna makten och möter i politiken arbetsgivare som ofta var inflytelserika politiker.

I lokalpolitiken skapades arenor där politiskt aktiva från fack och arbets­givare­leden kunde mötas och social tillit byggas, konstaterar forskarna. Just i de städer där Social­demokraterna tar över minskar an­talet strejker.

Några milstolpar

1863–1903: Under perioden utlöses allt fler strejker, särskilt i södra Sverige.

1903–1927: Den mest intensiva strejkperioden. I relation till befolkningen var Malmöhus och Västernorrlands län de mest konflikttyngda regionerna, medan Västerbotten och Skaraborgs län var minst drabbade.

1928–1938: En trendmässig nedgång av strejkandet. Den nedåtgående trenden får ett hack i kurvan under den stora depressionen 1929 och 1930. Från och med 1931 minskade antalet strejker kraftigt. Det skedde snabbare i städerna än på landsbygden. När Saltsjöbadsavtalet signerades i slutet av 1938 var strejkerna redan nere på en mycket låg nivå.

Källa: Enflo, Karlsson, Molinder och Lunds universitet/Ekonomi­högskolan.

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer