Nyheter

Forskare utreder framtidens arbetsliv

Foodora är ett av de plattformsbaserade företag som väcker frågan om vem som är en arbetstagare. Foto: imago/Christian Mang/IBL
Marianne Jenum Hotvedt, postdoktor i arbetsrätt, Oslo universitet.

Framtid. Hur påverkas den nordiska arbetsrätten av digitalisering, atypiska anställningsformer och plattformsbaserade företag? Det utreds nu i ett samnordiskt forskningsprojekt.

Publicerad

30 forskare tar ett helhetsgrepp om förändringarna i arbetslivet och hur de inverkar på arbetsrätten och arbetsmiljön i Norden.

I det arbetsrättsliga delprojektet riktas fokus på begreppen arbets­tagare och arbetsgivare.

– De är grundläggande i det arbetsrättsliga regelverket och inverkar på hur det klarar av att möta det moderna arbetslivet, säger Marianne Jenum Hotvedt, postdoktor i arbetsrätt vid Oslo universitet. Hon koordinerar delprojektet om arbetsrätt.

Innan den nordiska modellen börjar synas, kartlägger forskarna först förändringar som sker i arbetslivet. Det handlar om digitalisering av arbetet, framväxten av självständiga uppdragstagare och andra lösa eller atypiska anställningsformer samt framväxten av nya aktörer på arbetsmarknaden, i synnerhet digitala plattformsbaserade företag. När de resultaten finns preciseras frågeställningarna för det arbetsrättsliga projektet ytterligare. Forskningen pågår 2018 till 2020.

– Nya former för lösa eller atypiska arbetsformer gör det mer krävande att dra gränsen mellan arbetstagare och självständiga uppdragstagare. Nya aktörer, till exempel plattformsbaserade företag som taxitjänsten Uber, gör det svårare att ta ställning till vad som är en arbetsgivar- och arbetstagarrelation och vem som har ansvar för att reglerna efterlevs.

Forskarna ska se närmare på de som varken är traditionella arbets­tagare eller självständiga uppdrags­tagare. De kan falla mellan stolarna och omfattas då inte av skydd som yrkes­skadeförsäkringar eller pensionsförsäkringar.

– Vi vill synliggöra svagheter eller ”hål” i det arbetsrättsliga skyddet, som kan växa sig större i framtiden.

Ett annat mål är att visa i vilken grad begreppet arbetstagare och arbetsgivare kan justeras och utvecklas för att passa in i framtidens arbetsliv.

– Särskilt arbetstagarbegreppet är i nordisk tradition rätt flexibelt. Det ger också möjlighet att anpassa begreppen när anställnings- och arbetsformerna ändrar sig och nya behov av att skydda arbetare uppstår. Kanske det kan bli en nyckel för hur den nordiska arbetsrätten ska anpassa sig till framtiden, säger Marianne Jenum Hotvedt.

Största nordiska satsningen

Forskare från den norska forsknings­stiftelsen Fafo och sju nordiska universitet ska granska hur digitalisering och robotisering, atypiska anställningar och egenföretagare samt nya plattsformsbaserade före­tag påverkar arbetsrätten och arbets­miljön.

Det här är det största forskningsprojektet som arbets­livs­minist­rarna under Nordiska ministerrådet någonsin finansierat.

Målet är att skaffa kunskap och ge råd om hur den nordiska modellen ska klara ut­maningarna i framtidens arbetsliv.