Första fallet med nya lagen om företagshemligheter

2018-11-22 12:18 Mikael Kindbom  
Den nya företagshemlighetslagen som trädde i kraft den första juli 2018 gör det betydligt enklare att stoppa angrepp i tid, anser experter. Foto: TT-Bild

Den första juli i år trädde den nya företagshemlighetslagen i kraft. Nu kan Lag & Avtal berätta om det första fallet som avgjorts i domstol.

Målet gäller ett företag som sysslar med antennsystem för 4G- och 5G-näten. Företaget ville att tingsrätten skulle besluta interimistiskt att förbjuda en konsult tillika vd och styrelseledamot i bolaget vid vite av en halv miljon kronor att utnyttja eller röja olika typer av mätresultat som tagits fram genom tester med kunder.

Enligt bolaget har mannen tagit med sig hemlig information i form av ritningar, kundregister och mätresultat till sitt eget företag i samma bransch.

Själv menar mannen att det är han i egenskap av upphovsrättsinnehavare som är rättmätig innehavare av mätresultaten och inte det företag som anlitade honom.

Dessutom påpekar han att han inte skrivit under något sekretessavtal.

Visserligen ska de påstådda överträdelserna ha skett före den nya lagens tillkomst den 1 juli men eftersom de fortsatte även efter det ska den nya lagen tillämpas. Och enligt vad Lag & Avtal erfar är detta första gången som en domstol fattar beslut med stöd av den nya lagen.

Den nya företagshemlighetslagen kräver bland annat att ”innehavaren har vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla” informationen.  Tingsrätten ansåg i detta fall att bolaget hade vidtagit rimliga åtgärder eftersom man dels hade försökt förmå vd:n att skriva på en sekretessklausul, dels kunde visa att kunder som fått del av den aktuella informationen har fått skriva på sekretessavtal.

Slutsatsen blir därför att mätresultatet ska anses utgöra företagshemligheter.

Men företagets talan faller ändå eftersom man inte lyckats visa att man är innehavare av företagshemligheten. För detta krävs nämligen att man kontrollerar densamma och utredningen ger inte stöd för att företaget har den kontrollen.

Företaget överklagade till Arbetsdomstolen i enlighet med vad tingsrätten skrivit i sin besvärshänvisning. Men det visade sig vara fel forum. AD har fattat beslut om att i stället låta Svea hovrätt pröva överklagandet eftersom detta inte utgör en arbetsvist. Mannen hade bland annat låtit sitt eget bolag fakturera antennföretaget för sitt arbete och något anställningsförhållande mellan mannen och antennföretaget fanns inte.

Mikael Kindbom

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer