Claes Sandgren som är verksam på Stockholm Centre for Commercial Law vid Stockholms universitet konstaterar att lagen om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden har fått bakläxa av EU-kommissionen och EU-parlamentet. Lagen har funnits i två år men har, enligt Claes Sandgren, ännu inte tillämpats.
Claes Sandgren vänder sig, i debattartikeln, mot att lagen saknar en skyldighet för arbetsgivare att skapa rutiner för visselblåsare så att de vet hur de ska agera. Det finns inte heller möjlighet att hemlighålla identiteten hos anställda i privat och offentlig sektor som blåser i visselpipan.
Allt detta finns i det föreslagna EU-direktivet. I motsats till de svenska reglerna ger direktivet dessutom andra än anställda skydd som visselblåsare, till exempel konsulter, leverantörer praktikanter, aktieägare och arbetssökande.
Nu uppmanar Claes Sandgren Sverige att inte hålla fast vid visselblåsarlagens ”snäva räckvidd”. Han föreslår i stället bland annat en rätt till ekonomisk belöning för visselblåsare vars larm hindrat förluster för stat och kommun och lindrigare straff för misstänkta som underlättar brottsutredningar.
.jpeg)
Kommentarer
Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.
Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.