Nyheter

Här är juristbyrån som är bäst på jämställdhet

Ulrika Husmark, jämställdhetsexpert på fackförbundet Akavia. Foto: Olle Holdar
Justitiapriset ut till den affärsjuridiska advokatbyrå som på bästa sätt jobbar med jämställdhet. Foto: Christophe Ena / TT

På tisdagskvällen delades Justitiapriset ut till den affärsjuridiska advokatbyrå som på bästa sätt jobbar med jämställdhet. Årets vinnare blev byrån Cederquist.

Publicerad

Det var andra året i rad som Cederquist fick priset. Årets Justitia 2020 gick till Ulrika Borg, försvarsadvokat och delägare på Krim Advokater, för betydande insatser för jämställdheten i juristbranschen.

Vad är Justitiapriset?

– Det är ett pris som vi delar ut tillsammans med en föreningen Justitiapriset och analysföretaget Add Gender till den affärsjuridiska byrå som jobbar bäst med jämställdhet. Vi vill uppmuntra de byråer som gör bra ifrån sig. Kvinnor är överrepresenterade på juristutbildningarna och när det gäller att sitta ting. Sedan när de börjar jobba på advokatbyråerna försvinner de på de högre positionerna. Många tycker att det blir svårt att förena familjeliv med de krav och förväntningar som finns på byråerna, med höga leveranskrav och att man alltid ska vara nåbar. Vi har också hört att många som kommer tillbaka från sina föräldraledigheter blivit fråntagna roliga uppdrag eller inte förväntas kunna jobba lika hårt, berättar Ulrika Husmark, jämställdhetsexpert på fackförbundet Akavia, som är en av aktörerna bakom priset.

Förutom att dela ut priset undersöker ni även jämställdheten i den affärsjuridiska branschen, varför då?  

– Vi vill inte nöja oss med att bara ge pris till de byråer som jobbar bäst. Vi har fått önskemål om att inte bara mäta jämställdhet utan också ge exempel på hur det kan se ut, att jämföra läget med andra branscher och ge konkreta exempel där byråer som lyckats verkligen kan dela med sig av sina erfarenheter. Det är viktigt att öka jämställdheten inom branschen, det vinner alla på.

En ESO-rapport visar att den statliga sektorn nått långt med jämställdheten, varför släpar just den här branschen så efter?

– Vi tror att det beror på traditionella maktstrukturer, normer och förväntningar. Det upplevs som att det finns ett glastak för kvinnor. Detta gäller just på de affärsjuridiska byråerna. Så är det inte när man tittar till exempel på Åklagarmyndigheten eller domstolsväsendet. Några av orsakerna till att det ser ut som det gör kan vara att det inte tillsätts resurser. Några eldsjälar jobbar med frågan, men om deras engagemang inte tas tillvara orkar man inte jobba vidare med den. 

Lag & Avtal har bland annat i två tidigare specialer skrivit om ojämställdheten på advokatbyråerna. År 2013, var bara tretton procent av delägarna på landets största byråer är kvinnor och för två år sedan var det mellan 10–20 procent, vilka blir konsekvenserna?  

– Alla verksamheter mår bra av mångfald. Mångfald gör att medarbetare kan lösa mer komplexa problem. I förlängningen ger det också mer lukrativa verksamheter. Det blir problematiskt om man har förväntningar på att kvinnorna ska skaffa barn och man då bara väljer bland männen. Då har man dessutom ett mindre underlag av bra personer att rekrytera från.

Vad är er lösning?

– Det handlar om att ta jämställdheten på allvar och gå från ord till handling. Många byråer pratar om problemet, men det är en sak att prata och helt annan sak att agera. Det räcker inte med att bara ha fina policydokument. Sätt konkreta mål, som det går att räkna på; "om ett år vill vi ha så och så många kvinnor i styrelserna" till exempel,säger Ulrika Husmark.

Missa inga nyheter - beställ Lag & Avtals kostnadsfria nyhetsbrev