KFO: Advokatsamfundet bromsar kollektivavtal på byråer

2019-02-11 10:17 Mikael Kindbom  
Anne Ramberg, advokatsamfundets ordförande. Foto: TT-Bild

Advokatbyråer avstår från att teckna kollektivavtal på grund av negativa signaler från Advokatsamfundet. Det hävdar Arbetsgivarföreningen KFO som i en debatt tillsammans med Jusek i tidningen Advokaten får mothugg av samfundets generalsekreterare Anne Ramberg.

I en ledare i tidningen Advokaten nummer 9 i december förra året diskuterar Anne Ramberg frågan om advokatbyråer ska ingå kollektivavtal i syfte att reglera löner och anställningsavtal. Rubriken är ”Advokatbyrån en god arbetsgivare – utan kollektivavtal”.

Hon beskriver bland annat den frihet och de särskilda arbetsförhållandena som råder på advokatbyråer med tidvis hög arbetsbelastning och långa förhandlingsdagar. Som exempel på olämpligheten med kollektivavtal nämner hon det centrala kollektivavtalet Villkorsavtal-T för statsanställda där det stipuleras att den genomsnittliga arbetstiden ska vara högst 39 timmar och 45 minuter samt att arbetsgivaren kan begära maximalt 150 timmar i övertid.

”Varken lagstiftningen eller det nämnda kollektivavtalet är uttryck för en realistisk syn på hur advokatverksamhet bedrivs och måste bedrivas, om man har ambitionen att utvecklas och vara konkurrenskraftig. Till skillnad från vad som gäller för domstolar och myndigheter kräver klienterna hög tillgänglighet och effektivitet. Verksamheten är nämligen klientstyrd. Införandet av kollektivavtal skulle sannolikt inte ändra på detta” skriver Anne Ramberg.

Dessutom är den genomsnittliga årsinkomsten för advokater över en miljon. Ett kollektivavtal skulle, enligt Anne Ramberg, hämma löneutvecklingen som varit 20 procent per år de senaste fyra åren. Det skulle också riskera att hindra tillväxten på de små humanjuridiska byråerna som inte kan erbjuda marknadsmässiga löner.

Och anklagelser om dåliga och tuffa villkor på stora advokatbyråer avfärdar generalsekreteraren.

”Frågan om dåliga anställningsvillkor handlar därför i första hand inte om vad som gäller på de stora affärsjuridiska byråerna. De erbjuder utmärkta arbetsvillkor om än innefattande tidvis hårt arbete. Möjligen kan de klandras för att inte alltid ha varit tillräckligt tydliga med vilka krav som ställs. Men i övrigt har jag svårt att se att det kan anföras någon kritik mot byråernas verksamhet utifrån ett arbetsmiljö- och anställningsperspektiv. Tvärtom. Villkoren på dessa byråer är väsentligt bättre än vad de anställda juristerna skulle uppburit med ett kollektivavtal. Det gäller allt från lön och sjukförsäkring till pension”.

I årets första nummer av Advokaten slår nu Tobias Nilsson, förhandlingschef på Arbetsgivarföreningen KFO, tillbaka. Han berättar att sedan KFO 2017 tecknade Sveriges enda kollektivavtal för juridisk verksamhet med Akademikerförbunden, genom Jusek, har ett antal byråer anslutit sig. Att det sedan gått lite trögare skyller han på Advokatsamfundet.

”Flera har varit intresserade men till slut ändå avstått, med hänvisning till att de fått negativa signaler från Advokatsamfundet. Som Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation hade vi på KFO uppskattat om samfundet hade satt sig in ordentligt i ämnet innan de intog en så från normen på arbetsmarknaden avvikande hållning i fråga om kollektivavtal” skriver han.

Han kommenterar påståendena om att arbetstidsreglerna inte passar in på advokatbyråernas verksamhet.

”I det har hon rätt, men en stor andel av de anställda i branschen har inte alls möjlighet att disponera sin arbetstid på det sätt som lagstiftaren avser med skrivningen, och de undantas därmed inte från lagen. Likväl har byråerna affärskritiska verksamhetsbehov som inte kan tillgodoses i samklang med arbetstidslagen. Undantag från lagen kan, även om de är nödvändiga, endast göras på ett sätt: genom kollektivavtal”.

Anne Rambergs tankar kring att ett kollektivavtal både skulle pressa lönerna nedåt och samtidigt slå ut mindre byråer skriver Tobias Nilsson:

”Så är inte fallet. KFO:s kollektivavtal för juridisk verksamhet, som är det enda branschanpassade avtalet på marknaden, innehåller inga lägstalöner och inga angivna löneökningsnivåer. Avtalet utgår från att byråernas ekonomiska resultat, förutsättningar och unika behov avgör nivån på löneökningarna, och att de relateras till den individuella medarbetarens insats och bidrag till verksamheten”.

Jusek kritiserar också Anne Ramberg och pekar på undersökningar om arbetsmiljön hos advokatbyråer.

Anne Ramberg tillbakavisar anklagelserna om att samfundet försökt påverka advokatbyråer att inte teckna kollektivavtal.

”När det gäller KFO:s debattinlägg ifrågasätter jag starkt påståendet att advokatbyråer skulle ha avstått från att teckna kollektivavtal på grund av att de skulle ha fått negativa signaler från Advokatsamfundet. Det är inte korrekt. Under mina snart tjugo år som generalsekreterare har, såvitt jag vet, detta aldrig förekommit. Grundlöst är KFO:s påstående om att jag skulle underkänt rationaliteten hos de byråer som låtit sig omfattas av kollektivavtal. Jag är övertygad om att de få advokatbyråer som träffat kollektivavtal har ansett sig ha goda grunder härför”.

Mikael Kindbom

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsrätt