Kvinnolobbyn: Lönegapet fortsätter öka

2020-09-28 15:57 Lena Gunnars  

Uppdaterad) Den strukturella löneskillnaden mellan könen har ökat sedan 2017 och är nu 15 procent. Det fastslår Sveriges kvinnolobby i sin årliga rapport. För att råda bot på det måste lönerna i de kvinnodominerade yrkesgrupperna öka mer än märket, menar organisationen, som också vill ge Medlingsinstitutet ett utökat uppdrag.

Sveriges Kvinnolobby presenterar varje år en rapport om de strukturella löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Och lönegapet ser ut att ha ökat, konstaterar organisationen, när den i går eftermiddag bjöd in till ett webbinarium kring rapportens slutsatser.

Organisationen har speciellt tittat på fyra stora kvinnodominerade yrken, grundutbildade sjuksköterskor, grundskollärare, förskollärare och undersköterskor i hemtjänst och äldreboenden. Lönen i dessa yrken har i rapporten jämförts med lönen för mansdominerade, likvärdiga yrkesgrupper.  Målet var att undersöka om det strukturella lönegapet ökat eller minskat under de tre år som studien gjorts. Rapportens slutsats är att det ökat och fortsätter öka. 

– Om lönerna ska komma ikapp i de kvinnodominerade grupperna måste de ökar mer än märket. Parterna bör därför sätta upp gemensamma långsiktiga mål om jämställda löner och diskutera hur förhandlingsordningen ska kunna förändras, säger Marie Trollvik, lönexpert på Lönelotsarna, som står bakom rapporten tillsammans med Sveriges kvinnolobby.

Enligt rapporten tjänar anställda i kvinnodominerade grupper 5 400 kronor mindre än anställda i andra likvärdiga yrken varje månad.  

Organisationen menar att coronapabdemin har skapat ett folkligt stöd för höjda löner i vårdyrkena, som kan utnyttjas i avtalsrörelsen.

– Om det är så att lågkonjunkturen ger en sämre löneutveckling för alla, kvarstår möjligheten att fortsätta höja lönerna i välfärdsyrkena, så att de kan få en reell höjning jämfört med andra. Om det görs en sådan höjning  görs samtidigt som de övriga grupperna på arbetsmarknaden inte ökar lika mycket uppstår en chans att bryta den här trenden. Då kan man på allvar minska den strukturella löneskillnaden, säger Marie Trollvik.

Under webbinariet medverkade även Niclas Lindahl, förhandlingschef på SKR, Torbjörn Dal, chefekonom på Kommunal och Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet, som alla gavs möjlighet att kommentera rapporten.

Niclas Lindahl på arbetsgivarorganisationen SKR efterlyser en bredare debatt om det ojämställda arbetslivet. Han menar att man måste bli medveten om de val som görs i familjen.

– Det måste sättas mer fokus på de skillnader som finns mellan kvinnors och män närvaro på arbetsmarknaden. Där kan vi se att det går framåt, men det borde kunna gå fortare. Frånvaron med deltidsarbete, föräldraledighet, vabb och sjukfrånvaro gör ju att kvinnor är mindre tid på arbetet. Det påverkar chansen till karriärutveckling. Där följer även löneutveckling och möjligheter att påverka arbetssituationen och verksamhetsutvecklingen. Det påverkar lön och inkomst och den är även pensionsgrundande, så det här följer ju med även efter yrkeslivet,  säger han.

Han menar också att behöver synliggöra de olika karriärvägar som finns i välfärdsyrkena mer, eftersom det där finns en bättre löneutveckling.

Torbjörn Dalin, chefekonom på Kommunal, konstaterar att rapporten slår fast det förbundet tidigare vetat; att de kvinnodominerade yrkena har lägre lön än likvärdiga mansdominerade yrken.

En annan av rapportens slutsatser är att utbildning lönar sig mest för de mansdominerade yrkena.

– Det är helt oacceptabelt. Men vi har ändå jobbat tillsammans med SKR på den fronten. Vi gjorde tillsammans en undersköterskesatsning 2016 som gav lite mer till den gruppen. Inför den här avtalsrörelsen vill vi att de yrkesutbildade ska få lite mer löneökning än övriga grupper. För att det ska vara möjligt är märkets roll viktig att diskutera, säger Torbjörn Dalin.

Han håller dock inte med om att märkets roll håller på att luckras upp, som rapporten menar.

– Tittar man på den period som vi har haft lönenormeringen, från 1997, så var den från början inte så stel och det fanns möjligheter till relativlöneökningar. Men under avtalsrörelserna 2010 och 2013 gick man nästan ner på decimalen och tittade på hur stor löneökningen skulle bli. Under avtalsrörelsen 2016 kunde vi göra den här undersköterskesatsningen. Då kom vi faktiskt mer till intentionen med själva märket igen. Vi hoppas vi kunna fortsätta med det framöver, säger Torbjörn Dalin.

– Sveriges kvinnolobby föreslår också i rapporten att Medlingsinstitutet ska få ett utökat uppdrag, att jämföra och följa löner mellan likvärdiga och inte bara lika yrken, så som diskrimineringslagen föreskriver.

Läs mer: Lönerörelsen gör comeback - så följer du den

Men Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo påminner om att myndigheten gör det regeringen vill att den ska göra. När institutet kom till var jämställdhetsfrågorna inte de högst prioriterade, menar hon. Då var det störst fokus på att få en fungerande lönebildning på plats där alla kunde acceptera märket.

– Men jämställdhetsfrågorna har successivt blivit viktigare för MI och rönt ett större intresse. Vi har inskrivet i vårt regleringsbrev att vi ska analysera löneutvecklingen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vi ska också fästa uppmärksamhet på att de centrala kollektivavtalen konstrueras så att jämställdhetsfrågorna hanteras på ett bra sätt.

I sin egen rapport om jämställda löner har Medlingsinstitutet inte velat trampa för långt in i lönebildningen.

– Den är i Sverige en fråga för arbetsmarknadens parter. Inte för politiken. Myndigheter bör därför inte, tycker vi, gå in för långt i att ha åsikter om vilka kvalifikationskrav som krävs i vilka yrken och hur kvalificerade de är. Men det är ändå viktigt att man försöker analysera vad som ligger bakom löneskillnaderna. Det gör vi också i vår egen rapport om jämställda löner, säger hon.

Läs rapporten här.

Missa inga nyheter - beställ Lag & Avtals kostnadsfria nyhetsbrev

Kvinnolobbyn

Sveriges Kvinnolobby är en paraplyorganisation för svensk kvinnorörelse. Organisationen bildades 1997. Då hette den Samverkansforum för Kvinnor i Sverige. Sveriges Kvinnolobby är en feministisk intresseorganisation. Dess syfte är att verka för kvinnors fulla mänskliga rättigheter och ett jämställt samhälle.

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna