Nyheter

Medvetenhet har minskat skillnaderna

Ulrika Boëthius, förhandlingsledare och förbundsordförande på Finansförbundet, konstaterar att tydlig löne­statistik, fördelad efter kön, gjort det tydligare för lönesättande chefer att lönerna inte är jämställda. Foto: Jörgen Appelgren
Gunilla Grenö.

Fack och arbetsgivare kom i bankavtalet 2011 överens om att satsa på jämställda löner. Det har gett resultat.

Publicerad

För sex år sedan kom Finansförbundet och Bankinstitutets Arbetsgivareförening, BAO, i bankavtalet överens om en satsning på jämställda löner. Satsningen skulle jämna ut löne­skillnaderna mellan könen. I den största gruppen, kundarbete på vanligt bankkontor, skilde det 2 000 till 3 000 kronor mellan kvinnors och mäns löner.

Parterna kom överens om att löne­skillnaderna skulle räknas fram på varje företag. Lönesättande chefer skulle sedan få statistiken som ett under­lag för att kunna justera dem.

– När vi efterhand tittat på grupperna som är homogena och har likartade arbetsuppgifter ser vi att löne­skillnaderna där har minskat betydligt, säger Gunilla Grenö, vd på BAO.

Ulrika Boëthius, förhandlingsledare och förbundsordförande på Finansförbundet, upplever att den tidigare så vanliga inställningen att kvinnorna bara skulle behöva söka mer välbetalda tjänster så skulle problemet försvinna, nu nästan är borta.

– Förståelsen och engagemanget har ökat, liksom insikten om att det är mycket tuffare och hårdare strukturer som vi behöver komma åt. Hur sedan de olika före­tagen rent praktiskt jobbar med frågan skiljer sig åt, säger hon.

De lönesättande cheferna fick även före projektet lönestatistik. Men i den syntes inte alltid hur männens löner skilde sig från kvinnornas. Statistiken som chefen hade tillgång till varierade även mellan företagen.

– Skillnaden är att nu får chefen statistiken i varje grupp uppdelad på kvinnor och män, säger Ulrika Boëthius.

2015 infördes även målsättningen att det ska vara lika lön för likvärdigt arbete.

– Man kan alltid säga att cheferna skulle ha tänkt på det redan 1991, när lagen talade om det. Sanningen är att man inte har gått på djupet med dessa frågor. Nu blir man tvungen, när projektet finns med i kollektivavtalet, säger Ulrika Boëthius.

På några av de mindre företagen har löneskillnaderna redan försvunnit. Men på de större är det en bit kvar, är både Ulrika Boëthius och Ulrik­a Grenö överens om.

Ulrika Boëthius ser stora för­delar med att parterna nu har ett tills­vidare­avtal.

– Vi har lång tid på oss och kan ägna tiden som går åt i en vanlig avtalsförhandling åt att hjälpa till att få arbetet att fungera.