Ministerrådet överens om ändrat arbetstidsdirektiv

Paketlösningen innebär ett bemanningsdirektiv som man från fackligt håll tycker är bra, och ett ändrat arbetstidsdirektiv som man från fackligt håll tycker är mindre bra.
Europafacket har i ett pressmeddelande uttryckt tillfredsställelse över det förra förslaget och i ett annat meddelande uttryckt oro över det försämrade skyddet för arbetstagarnas säkerhet och hälsa som långa arbetsdagar medför.
I det nya bemanningsdirektivet slås en likabehandlingsprincip fast. Arbetskraft som hyrs in från bemanningsföretag ska ha samma villkor som den egna personalen. I Sverige fungerar det redan så tack vare kollektivavtal.
Ändringarna i arbetstidsdirektivet går i sin tur ut på att möjligheten till "opt out"- att en arbetsgivare kan komma överens om att göra avsteg från direktivets veckoarbetstid med enskilda anställda - permanentas. Den möjligheten är det främst Storbritannien som krävt att få behålla, medan andra länder, som exempelvis Sverige tidigare, krävde att den skulle avskaffas.
När ministerrådet i höstas skulle ta ställning till paketlösningen med å ena sidan ett bemanningsdirektiv med likabehandling och å andra sidan ett ändrat arbetstidsdirektiv med permanentad opt-out så var det ändå Storbritannien som slog bakut. Visst var britterna nöjda med att deras omhuldade möjlighet till individuella undantag skulle vara kvar, men de vände sig emot direktivet om likabehandling av inhyrd arbetskraft från bemanningsföretag.
Ett halvår senare kunde de alltså godta paketlösningen. Vad hade hänt?
- Britterna har infört något liknande det nya bemanningsdirektivet i sitt eget land under våren, förklarar Mats Essemyr vikarierande samhällspolitisk expert på TCO och "arbetstidsexpert".
Nu är det inte bara opt-outen som de europeiska facken har emot i det ändrade arbetstidsdirektivet. Utan också att det införs en övre gräns för veckoarbetstiden på 60 timmar i veckan räknat i genomsnitt på tre månader. Det betyder att veckoarbetstiden kan vara mycket längre vissa veckor.
- Det finns en absolut övre gräns på 78 timmar i veckan, vilket är en orimligt lång arbetsvecka, säger Mats Essemyr.
Ändringsförslaget innebär också att passiv jourtid inte längre ska räknas som arbetstid. Med det nu gällande direktivet som grund har ju EG-domstolen i två domar slagit fast att all jourtid ska behandlas som arbetstid. Det var också för att slippa räkna exempelvis läkares bakjourer som arbetstid som den svenska regeringen i höstas till slut gick med på paketlösningen med bibehållen opt-out.
Nu när ministerrådet har enats om de här två direktivförslagen är nästa steg att EU-parlamentet tar ställning till dem.
- Vi tror att det är svårt för parlamentet att ändra på det här.