Myndighet: Uppföljning av arbetsrättsliga villkor är eftersatt

2022-12-22 09:26 Jonna Söderqvist  
"Det finns ett stort intresse kring arbetsrättsliga villkor, och många som hör av sig till oss har frågor kring hur villkoren ska tillämpas", säger Lisa Sennström på Upphandlingsmyndigheten. Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

STYRNING. Endast runt var tionde upphandlare granskar att leverantörerna lever upp till de arbetsrättsliga kraven. Nu satsar Upphandlingsmyndigheten på att underlätta inköp av varor och tjänster med arbetsrättsliga villkor – och på att villkoren följs.

Lisa Sennström är jurist på Upphandlingsmyndigheten. Hon har deltagit i arbetet med att ta fram de arbetsrättsliga villkoren som sedan 2017 finns i lagen om offentlig upphandling. De arbetsrättsliga villkoren som ska ställas när det behövs är lön, arbetstid och semester.

Läs mer: Upphandlingsmyndigheten: Uppföljningen är eftersatt

– Det är en sak att ställa krav, men hur följer man upp att det faktiskt betalas ut rätt lön? Effekten på arbetsmarknaden hänger ihop med om och hur man följer upp kraven, säger Lisa Sennström.Vilken effekt införandet av de arbetsrättsliga villkoren har haft är oklart, eftersom det inte har utvärderats.

– Det man kan säga är att antalet upphandlingar där man ställer krav har ökat. Utan att kunna uttala mig med säkerhet så hoppas jag att det leder till förbättrade villkor. Lönen är en jätteviktig faktor.

Upphandlingsmyndigheten har i sina egna undersökningar sett att det brister i uppföljningen. Endast 13 procent av de som ställde arbetsrättsliga villkor följde upp dem, enligt en enkät som gjordes 2019.

– Uppföljning är en jätteviktig del. Det är ett eftersatt område inom den offentliga sektorn, säger Lisa Sennström.

Vad krävs för att siffran ska bli högre?

– Stöd kring hur en uppföljning går till, och vem som ska göra den: en konsult eller internt i den upphandlande organisationen, säger hon.

Enligt henne är många upphandlande organisationer medvetna om behovet av uppföljning, men att det inte görs eftersom det tar både resurser och tid.

Nu är myndigheten i startgroparna med att se över sitt stöd till de upphandlande organisationerna när det gäller arbetsrättsliga villkor och uppföljningen av dem. Myndigheten ska ta fram kontraktsvillkor, uppföljningsmallar och vägledning.

Under hösten utvärderar myndigheten tillsammans med en referensgrupp vad som fungerar bra, vad som fungerar mindre bra och vad som behöver förtydligas. I referensgruppen ska det sitta med representanter för arbetsmarknadens parter, leverantörer och upphandlare. Förhoppningen är att stödet ska underlätta arbetet med att genomföra upphandlingar med arbetsrättsliga villkor och bidra till att fler upphandlare följer upp kraven.

Tidigare fanns den så kallade vita jobb-modellen som togs fram för att få bukt med fusk i branscher med offentlig upphandling. I modellen ingick att fackförbund utför viss uppföljning av det upphandlade kontraktet.

Modellen anmäldes av Svenskt Näringsliv till Konkurrensverket som dock inte såg att upphandlingsreglerna förbjuder att ett ombud, till exempel en fackförening, kan kontrollera om leverantörer följer avtal.

På Upphandlingsmyndigheten vill man att uppföljningen ska göras av de upphandlande organisationerna, även om arbetsmarknadsparterna kan ha bra erfarenheter att utgå från

– Det blir på den upphandlande organisationens ansvar att följa upp, eftersom den har ställt kraven. Där måste man hitta arbetsmetoder och modeller som fungerar så att det blir effektivt.

Allt sedan kravet på att ställa arbetsrättsliga villkor infördes i upphandlingslagen har myndigheten arbetat med att fram behövlighetsbedömningar, riskbedömningar, vägledningar och också uppföljningsmalllar.

– Det finns ett stort intresse kring arbetsrättsliga villkor, och många som hör av sig till oss har frågor kring hur villkoren ska tillämpas.

De branschvisa arbetsrättsliga villkoren som myndigheten tagit fram tillsammans med arbetsmarknadsparterna inom olika branscher ska underlätta upphandlarnas arbete. En enskild upphandlare behöver alltså inte själv ta fram dem om villkoren utarbetats av Upphandlingsmyndigheten tillsammans med parterna.

– Det är inte lätt att veta vilket kollektivavtal som är tillämpligt inom branschen, vilka arbetsmarknadsparterna är eller vilka löne- och semesternivåer som gäller.

I upphandlingarna ska det ställas krav på lön, semester och arbetstid. Lisa Sennströms erfarenhet är att kraven på semester är ganska oproblematiska.

– Om semesterlagens regler tillämpas är det inte så svårt att fastställa. Ofta kan kollektivavtalen ha förmånligare semesterlön.

Hur arbetstidsreglerna i kollektivavtalet förhåller sig till arbetstidslagen är inte tydligt alla gånger, i synnerhet om man genom kollektivavtal gjort avsteg från arbetstidslagen.

– Arbetsmarknadens parter är inne i sitt avtal så de har inte alltid stenkoll på vad arbetstidslagen säger. Det kan vara knepigt.

Utmanande är lönenivån för olika branscher, och Lisa Sennström betonar vikten av att ha en dialog med arbetsmarknadens parter.

– Kollektivavtalen är uppbyggda på olika sätt, i vissa benämns det garantilön, i andra lägsta lön.Hon har märkt att det ofta finns en ”så här har vi alltid gjort”-tradition inom ett kollektivavtalsområde.

– Kommer man som utomstående och inte har den bilden kan det vara ganska svårt att läsa och förstå ett kollektivavtal. Branscherna ser olika ut, liksom vad som ska ingå i lön. Det är inte bara lägsta timlön, utan man måste också veta vilka andra förmåner som ska fastställas.

Enligt lagen ska arbetsrättsliga villkor ställas när det är behövligt. När behövs det?

– När det finns risk för att man inte har kollektivavtalsenliga löner eller när det brister i arbetstider. Bedömningen ska göras vid varje enskild upphandling.

Urvattnas inte kravet med formuleringen ”när det är behövligt”?

– Samtidigt ska man inte ställa villkor eller krav som inte är nödvändiga. Det handlar om att prioritera sina resurser och ställa villkor där det faktiskt finns risker. Därför infördes behövlighetsbedömning.

Utöver riskbranscherna bygg, transport och städ som nämns i lagens förarbeten, har Upphandlingsmyndigheten gjort flera utvärderingar av branscher där den ser att det finns risk för oskäliga villkor, och likaså där den ser låg risk för oskäliga villkor.

Myndigheten har dessutom tagit fram en lista på riskindikatorer, till exempel låg utbildningsnivå, långa leverantörskedjor, användning av utstationerad arbetskraft eller låg kollektivavtalsanslutning.

– Att ställa arbetsrättsliga villkor kan vara ett sätt att minska riskerna för arbetslivskriminalitet. Det är en viktig pusselbit.

Jonna Söderqvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna

Tidningen