Näst sista striden om granskningsavgifterna

Under våren 2006 ville Byggnads teckna kollektivavtal med bygg­före­taget HGS Linköping AB. Bolaget vägrade, eftersom avtalet innehöll så kallade granskningsavgifter som skulle betala fackets lönekontroll. Med stöd av Centrum för rättvisa vände sig bolaget, som försatts i blockad, till Arbetsdomstolen och krävde att stridsåtgärden skulle hävas. Något krav på skadestånd ställdes inte. AD fann att blockaden var i sin ordning och att det inte hade visats att den stred mot föreningsfriheten i Europakonventionen.

Blockaden fortsatte.

Den 13 februari 2007 meddelade Europadomstolen en dom i ett mål – det så kallade Evaldsson-målet – som också handlade om granskningsavgifter. I målet utreddes huruvida det stred mot äganderätten att göra avdrag på Evaldssons med fleras löner för lönegranskning. Europadomstolen ansåg att granskningsavgifterna skyddade arbetstagarna men att de brast i transparens.

Byggavtalet, mellan Byggnads och Sveriges Byggindustrier, som reglerade granskningsavgifterna, löpte ut den 31 mars. Några veckor senare tecknades ett nytt avtal - utan granskningsavgifter. Men inte förrän i juni skrev HGS Linköping på ett hängavtal. Fem dagar senare gick bolaget i konkurs. Henrik Gustavsson tog över bolagets skadeståndsanspråk och stämde Byggnads till tingsrätten i juli 2009.

Tingsrätten bestämde att frågan huruvida enskilda, i det här fallet Byggnads, kan dömas till skadestånd för brott mot föreningsfriheten och äganderätten i Europakonventionen skulle avgöras i en mellandom. Normalt är det staten som ska garantera enskilda skydd enligt Europakonventionen och som kan bli skadeståndsskyldig. Tingsrätten menade att enskilda inte kunde dömas till skadestånd, hovrätten höll med. Högsta domstolen höll också med, men la till att det inte är uteslutet att en kränkning av föreningsfriheten enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer skulle kunna ge rätt till ersättning för ren förmögenhetsskada om skadan har orsakats genom ett kvalificerat otillbörligt handlande.

Att fortsätta blockaden sedan Europadomstolen meddelat dom i Evaldsson-målet var ett sådant kvalificerat otillbörligt handlande, ansåg tingsrätten när målet var tillbaka för avgörande i sak. Tingsrätten dömde den 8 december 2017 Byggnads att betala 140 000 kronor i skadestånd till Henrik Gustavsson.

Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa:

– Vi tycker att tingsrätten gjort en korrekt bedömning. Det mest intressanta var att tingsrätten slog fast att stridsåtgärderna var en kränkning av den negativa föreningsfriheten, säger han.

Fredrik Bergman anser att Henrik Gustavsson hamnade i en rävsax. Han ville av politiska skäl inte gå med i Sveriges Byggindustrier, BI, och han var emot granskningsavgifterna. Eftersom det var dyrare att teckna hängavtal än att gå med i arbetsgivarorganisationen var det en påtryckning att ansluta sig till BI, vilket han alltså vägrade att göra.

Varför överklagade ni tings­rätts­domen?

– Vi tycker att det är rimligt att Henrik Gustavsson ska ha full ersättning för sin skada. Om inte Byggnads hade vidtagit olagliga stridsåtgärder kanske Henriks byggföretag hade funnits än i dag. Det är principfrågan i målet som är viktigast, men någon slags plåster på såren bör Henrik också ha, säger Fredrik Bergman.

I överklagandet kräver Henrik Gustavsson också ersättning för sina rättegångskostnader. Tingsrätten dömde vardera parten att stå för sina egna rättegångskostnader.

Fredrik Bergman företräder Henrik Gustavsson i hovrätten tillsammans med Rikard Samuelsson.

Byggnads ombud i hovrätten är LO-TCO Rättsskydds Dan Holke och advokat Mats Borgström från DLA Piper Sweden KB, den advokatbyrå som företrädde Byggnads redan i Arbets­domstolen 2006. I Byggnads överklagande går de igenom varför tingsrättens dom ska ändras under rubriker som ”Systemet med granskningsavgifter har godtagits av Europadomstolen”, ”Arbetsdomstolens praxis har företräde”, ”Byggnads har inte brutit mot Europakonventionen” och ”Byggnads blockad var inte kvalificerat otillbörlig”.

Dan Holke nämner de tre viktigaste principiella argumenten i överklagandet till Svea hovrätt:

– Det är Arbetsdomstolens praxis som gäller. Därför kan det inte utgå något skadestånd. Byggnads har inte betett sig kvalificerat otillbörligt och bolaget har inte lidit någon skada.

I överklagandet påpekas att bolagets aktiekapital var förbrukat redan i maj 2006, innan blockaden ens inletts. Bokföringen var undermålig och skatter betalades inte i tid. Ändå drevs bolaget vidare. Först ett år senare ansökte bolaget om konkurs, fem dagar efter att hängavtal hade tecknats med Byggnads då bolaget inte längre hade några anställda. ”Det måste anses som ett anmärkningsvärt och utstuderat agerande”, skriver Byggnads ombud.

Den 5–7 februari hölls huvudförhandlingen i Svea hovrätt. Men målet kommer inte att sluta där. För Fredrik Bergman på Centrum för rättvisa är det självklart att hovrättens dom kommer att överklagas av endera parten eller båda beroende på utgången.

Dan Holke på LO-TCO Rättsskydd ser med tillförsikt på att det nu finns mer kunskap om arbetsrätt i Högsta domstolen. Han nämner att Anders Eka, som är Högsta domstolens ordförande sedan den 1 september i år, har erfarenhet av arbetsrätt. Han var bland annat förordnad som ersättare för vice ordföranden i Arbetsdomstolen under åren 2004-2009.