Parterna på hugget mot EU:s minimilöner

2019-11-12 12:50 Enikö Arnell-Szurkos  
EU-kommissionen arbetar på en lagstiftning kring minimilön. Claes-Mikael Ståhl, jurist på LO, och Gabriella Sebardt, jurist på Svenskt Näringsliv gör gemensam sak mot EU-direktivet.

HOT MOT SVENSKA MODELLEN. EU-kommissionen vill lagstifta om minimilöner. Arbetsmarknadens EU-råd mobiliserar nu för att hindra frågan från att landa i ett direktiv. – Det är helt avgörande för oss, säger Claes-Mikael Ståhl, jurist på LO.

Ursula von der Leyen, Europeiska kommissionens nya chef, har lovat sina väljare att presentera lagstiftning om minimilön i Europa under sina första 100 dagar på posten. Det oroar parterna, som nu flyttar fram positionerna gemensamt för att förhindra en bindande lagstiftning.

– Det är helt avgörande för oss att det här förslaget inte blir ett direktiv, säger Claes-Mikael Ståhl, jurist på LO och en av de sakkunniga i EU-rådets beredningsutskott.

– Vi riskerar att påtvingas ett krav på allmängiltigförklaring av kollektivavtal eller lagstadgade minimi­löner. Kollektivavtalsmodellen riskerar att på sikt ersättas av en från Bryssel styrd arbetsmarknad.

Skulle inte Sverige kunna få undantag om det ändå blir ett direktiv?

– Vi har över 20 års erfarenhet av EU-rätten nu och ser att den inte medger några långsiktiga undantag, säger Claes Mikael Ståhl.

Nu har Arbetsmarknadens EU-råd skickat brev till både Eva Nordmark, ny arbetsmarknadsminister, och Ursula von der Leyen. I breven har parterna förklarat sin ståndpunkt och i det senare fallet bett om möte angående minimilönefrågan.

Läs mer: Splittrad bild av direktivet

– Vi agerar i alla våra kanaler nu, både formellt och informellt. Vi samlar all intelligens vi kan i de här frågorna, förklarar Gabriella Sebardt, som är jurist på Svenskt Näringsliv och som även sitter i rådets beredningsutskott.

Parternas EU-råd har funnits i drygt ett år och beskrivs som en framgångssaga av både LO och Svenskt Näringsliv. Rådets medlemmar bidrog till att EU:s arbetsvillkorsdirektiv ändrades till fördel för Sverige i våras, som Lag & Avtal tidigare berättat om. Rådet träffas två gånger per termin, men beredningsutskottet har haft månatliga möten under året. Rådet har flera uppgifter (se faktaruta).

Utöver dessa finns även behovet att förklara mer på djupet hur den svenska modellen fungerar för beslutsfattare i EU samt visa de goda resultat som kan kopplas till den.

Om det är framgångsrikt att arbeta tillsammans, varför har parterna dröjt så länge med det?

– Vi har länge dragit nytta av EU för att flytta fram våra egna positioner. Men vi såg på Laval-målet att EU-regleringen på fullaste allvar hotar vår modell, säger Claes-Mikael Ståhl.

Gabriella Sebardt berättar att parternas EU-råd vill hitta en mer strukturerad ordning för samarbete med regeringen. Målet är att ta sig an EU-frågorna tidigt och inte bara förhålla sig till ”något färdigbakat”. Inspirationen är Danmark. EU-rådets beredningsutskott var nyligen på studie­besök i grannlandet, som har över 20 års erfarenhet av ett sådant samarbete. Danmark och Sverige skulle också kunna ha ett närmare utbyte med varandra i EU-frågorna, enligt Gabriella Sebardt. Det är något som även påbörjats i samband med förhandlingarna om arbetsvillkorsdirektivet förra året.

Hur ska partsmodellen skyddas framöver?

– Jag tänker mig en trollformel, en formelskrivning eller klausul som garanterar såväl svenska parters autonomi som avtalsfrihet, och därmed kollektivavtalsmodellens överlevnad, och som kan användas i lagstiftningsprocesser på EU-nivå i framtiden. Exem­pel finns i arbetsvillkorsdirektivet men även i arbetstidsdirektivet.

Kan parterna verkligen samarbeta i alla EU-frågor? Ni tycker ju rätt olika?

– Det finns ju vissa områden, som utstationering, där vi konstaterar att vi inte har samma syn. Det har också varit ganska sårigt i just den frågan. Men en stor nytta av EU-rådet är också att vi träffas mycket och lägger märke till vari olikheterna ligger. Då ser vi vad som beror på kunskapsluckor och var vi faktiskt tycker olika, säger Gabriella Sebardt.

Claes-Mikael Ståhl, borde inte LO vilja stödja EU-fackens krav på minimi­löner av solidaritetsskäl med arbetare i övriga Europa?

– Solidaritet handlar inte om att ge upp en av de mest framgångsrika arbetsmarknadsmodellerna. Väl utformade rekommendationer, som kan kopplas till EU:s sociala fonder eller terminssystemet, kan vara mer verkningsfulla för länder med låga minimilöner i Europa.

Ylva Johansson (S) fick inte arbets­marknads­frågorna på sitt bord som EU-kommissionär. De gick i stället till Nicholas Schmit från Luxemburg, tidigare arbetsmarknadsminister han också. Av Nicholas Schmits uttalanden hittills att döma, visar han förståelse och uttrycker sitt stöd för den svenska partsmodellen. Men det räcker inte, enligt Claes-Mikaels Ståhl.

– Vi har andra politiker och tjänste­män på DG Emloyment (EU-kommissionens generaldirektorat för sysselsättning och socialpolitik, reds anm) som vill tvinga på medlems­staterna system för att allmängiltig­för­klara kollek­tiv­avtal eller lag­stadgad minimi­lön.

Att samarbeta tätt i EU-rådet och samtidigt förbereda en stor avtals­rörelse, där parterna sitter på motsatt sida förhandlingsbordet, ser varken Claes-Mikael Ståhl eller Gabriella Sebardt som ett problem.

– Det är skickliga förhandlare som sitter där och kan skilja på frågorna, säger Claes-Mikael Ståhl.

Arbetsmarknadens EU-råd

Bildades i oktober 2018.

Presidiet består av Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv, Karl-Petter Thor­walds­son, ordförande LO, och Martin Linder, ordförande PTK.

Ordförandeskapet för Arbetsmarknadens EU-råd roterar mellan organisationerna. Det första året har Svenskt Näringsliv varit ordförande. Vid årsskiftet tar LO över.

Uppgifterna är (kortat ur stadgarna) att komma till gemensamma ställnings­taganden när initiativ uppstår i arbetsmarknadsfrågor på EU- nivå, och när beslut har fattats på EU-nivå om direktiv och andra rättsakter beträffande arbetsmarknads­frågor.

Medverkar till att tvister löses utan rättsligt avgörande när det handlar om effekter av reglering på EU-nivå. Detta förutsätter att de inblandade medlemsorganisationerna inte motsätter sig rådets medverkan.

Enikö Arnell-Szurkos

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsrätt