Nyheter

Polisanställda fick sparken för brott på fritiden

”Min erfarenhet tillsammans med min juristutbildning gör att jag är väl insatt i frågorna i ärendena som nämnden avgör”, säger Lena Nitz, Polisförbundets ordförande och en av ledamöterna i Polismyndighetens personalansvarsnämnd.

Oförvitlighet. Polisens it-tekniker drog sonen i örat och kastade en smörkniv på dottern. Det räckte för att han skulle bli avskedad. – För att behålla allmänhetens förtroende ställs stora krav på att en polis ska vara oförvitlig, säger Lena Nitz, ledamot i personalansvarsnämnden.

Publicerad

It-teknikern var en av fyra anställda som blev avskedade förra året för brott på fritiden. Avskedandena refereras i rapporten från Polismyndighetens personalansvarsnämnd.

Det ställs särskilt höga krav på oförvitlighet hos poliser, men även andra anställda hos myndigheten kan bli av med jobbet när de har dömts för brott. Det kan gälla både brott i tjänsten och på fritiden. Nämnden bestämmer vad som ska hända med anställda som har blivit dömda.

Lena Nitz har varit ledamot i personalansvarsnämnden sedan 2010, då hon blev Polisförbundets ordförande. Dessförinnan var hon ombudsman i förbundet och arbetade i fyra år specifikt med ärendena i nämnden. Det är bra att ärendena diskuteras och beslutas där, tycker hon, diskussionerna är konstruktiva.

– Besluten gör det tydligt för de anställda vad som förväntas av dem. Den sammanlagda kompetens som följer av nämndens sammansättning ger besluten tyngd och legitimitet, säger Lena Nitz, som själv är jurist i grunden.

Rapporten som gäller förra årets ärenden innehåller förutom de fyra besluten om avskedanden svar på frågor från olika tingsrätter. De ska bedöma brotten som Polismyndig­hetens anställda är åtalade för, som gäller bland annat misshandel, tjänstefel, rattfylleri, vapenbrott, ofredande och dataintrång.

Domstolarna vill veta om en fällande dom kan innebära att den som döms också kommer att bli av med jobbet. Svaret påverkar vilket straff domstolen dömer ut.

Personalansvarsnämnden arbetar även förebyggande, helst ska ingen behöva hamna där. Lena Nitz beskriver hur ärendena om dataintrång som var vanliga för några år sedan hanterades. Så fort någon numera öppnar myndighetens datasystem kommer en ruta upp på skärmen med påminnelser om vad som gäller.

– Dataintrången har minskat sedan rutan infördes, säger hon.

Även etikfrågor tas upp i nämnden.

– Det är viktigt att hålla i gång de etiska diskussionerna, säger Lena Nitz.

Rikspolischefen ordförande i ansvarsnämnden

2015 bestod Polisens ansvarsnämnd av rikspolischefen Dan Eliasson, chefsjuristen Lotta Gustavson, regionpolischefen Carin Götblad, riksdagsledamöterna Helene Petersson och Carl-Oskar Bohlin, hr-direktören Kajsa Möller, Polisförbundets ordförande Lena Nitz och ST:s avdelningsordförande Karin Svenning. Rikspolischefen är ordförande, de övriga är personalföreträdare, företrädare för myndigheten och regeringen utser två av ledamöterna.

Nämnden fattar också beslut om och bedömer disciplinpåföljder och avstängningar.

Alla ärenden refereras i en årlig verksamhetsrapport.