Professor: Etiska problem med ny strejklag

2018-08-30 15:36 Mikael Kindbom  
Birgitta Nyström, professor vid juridiska institutionen i Lund. Foto: Helge Rubin

– Är det etiskt riktigt att de dominerande organisationerna lämnar ett förslag som utesluter minoritetsorganisationer från vissa rättigheter? Jag är lite tveksam till det. Det sa professor Birgitta Nyström när hon recenserade förslagen till inskränkt strejkrätt som diskuterades på ett seminarium på Stockholms universitet på onsdagseftermiddagen.

Det var Stockholm Centre för Commercial Law och Institutet för social civilrätt som tillsammans hade bjudit in till seminariet som blev så välbesökt att man fick byta till en av universitetets hörsalar.

Inledde gjorde regeringens särskilde utredare Tommy Larsson som berättade om tankarna kring huvudförslaget i stridsåtgärdsutredningen (SOU 2018:40) som ni kan läsa om faktarutan intill.

Tommy Larsson var noga med att säga att utredningen inte riktar in sig på hamnkonflikten i Göteborg utan är generell. Men de flesta i publiken kunde inte undgå att dra parallellerna.

Läs mer: Mats Glavå: Förslaget riskerar försvaga den svenska modellen

 

– Konflikten i Göteborg har kastat ljus över att det finns ett problem i svensk lagstiftning som man skulle kunna lösa på det här sättet, medgav Tommy Larsson.

Men att hitta en smidig och enkel lösning har inte varit lätt. Utredningens förslag är inte helt lättillgängligt vilket Tommy Larsson erkände.

– Jag är den förste att erkänna att det här blir en komplicerad lagstiftning för att nå ett väldigt litet resultat och det finns en hel del frågetecken kring hur det kommer att tillämpas i det enskilda fallet. Det är en främmande fågel helt enkelt.

Erland Olausson, obeorende utredare, tog sedan vid med att presentera förslaget från arbetsmarknadens parter (se fakta nedan). Han menade att man inte ska göra större ingrepp än vad som krävs för att komma till rätta med problemen kring stridsåtgärder eftersom den svenska modellen fungerat så bra hittills.

Erland Olausson påminde om att de aktuella reglerna kommer att testas och prövas ytterst i Arbetsdomstolen i ett intermistiskt förfarande.  

– När man bedömer ändamålet med stridsåtgärden får man dra slutsatser utifrån parternas tidigare förhållanden till varandra, partens tidigare agerande i tvisten och avgöra om stridsåtgärden syftar till att träffa kollektivavtal eller ej. Där lutar vi oss mot huvudavtalet mellan LO och Svenskt Näringsliv som innebär att utpressningskrav är förbjudna.

Han erkände i likhet med Tommy Larsson att parternas förslag inte är kristallklart i varje del utan att regeringen behöver göra kompletteringar.

– När man förhandlar fram en överenskommelse mellan många olika parter och det rör ett ämne som man inte reglerat sedan 1938 så kanske det inte på varje punkt blir ett under av klarhet hur det förhåller sig till andra delar av MBL.

Läs mer: Parterna överens om strejkrätten

Han förväntar sig dock att parternas förslag antas till sin innebörd.

– Det skulle bli väldigt stökigt om man kom med ett lagförslag som på väsentliga punkter avviker från det som parterna kommit överens om.

Erland Olausson hade dock fått uppfattningen att sju riksdagspartier stod bakom förslaget så han trodde inte att det kommande valet skulle få någon betydelse för förslagets genomförande.

Sedan var det Lundaprofessorn Birgitta Nyströms tur att stiga fram och recensera de olika förslagen. Hon gjorde en internationell exposé och berörde bland annat ILO, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga där rätten att strejka skyddas. Hon höll med att inget av förslagen torde strida mot internationella regler. Någon diskriminering av minoritetsorganisationer är det inte fråga om.

– Inga kärnrättigheter förtas från andra organisationer.

Men även om det är juridiskt sett hållbart har hon etiska invändningar.

– Är det etiskt riktigt att de dominerande organisationerna lämnar ett förslag som utesluter minoritetsorganisationer från vissa rättigheter? Jag är lite tveksam till det.

Birgitta Nyström konstaterar att arbetsrätten idag övervakas i stort sett av parterna själva. Genom de nya strejkrättsreglerna kan vi vänta oss mer aktivitet från Arbetsdomstolen.

– Om förslagen genomförs kommer Arbetsdomstolen få en större roll, alldeles särskilt med utredningens ganska krångliga huvudförslag, så kan jag se att det kan finnas många saker som AD kan behöva säga någonting om. Det stämmer inte särskilt mycket med den svenska modellen.

Och att förslagen inte är helt kristallklara har också Birgitta Nyström noterat, åtminstone betänkandet.

– Utredningens huvudförslag är så krångligt och konsekvenserna så svåröverblickbara och det är svårt att så här säga att det inte blir några problem. Man vet aldrig vad som kan hända. Det sker ju väldigt mycket förändringar på arbetsmarknaden. Det föds nya former av anställningar och då kan det uppstå nya fackliga organisationer för nya typer av arbetskraft och de brukar inte ha kollektivavtal.

Birgitta Nyström anser att det ”måste finnas en vidsträckt rätt till stridsåtgärder men det måste balanseras med ansvarstagande från parterna”. Hon citerade en liknelse som hon trodde att  Reinhold Fahlbeck (professor i Lund) myntat en gång i tiden om arbetstagarna som sitter med arbetsgivarna i samma båt och säger till varandra: Sitt nu still och rör inte för häftigt för då blir vi blöta allihopa och båten börjar gunga.

– Den svenska modellen har sina risker och kommer i gungning med aktörer som inte visar så mycket kompromissvilja.

Birgitta Nyström hade visserligen snappat upp att alla riksdagspartier utom Vänsterpartiet är positiva till parternas förslag men noterar också att det finns partier som säger att ”då måste vi också ha en proportionalitetsregel när det gäller sympatiåtgärder”.

– Så en liten varningens finger höjer jag över att det här kanske är något man inte ska röra alltför mycket i.

John Nordmark från Syndikalisterna riktade skarp kritik mot förslagen på inskränkt strejkrätt.

– Det föreslås att man inte ska vidta stridsåtgärder som ett sätt att utöva påtryckning i rättstvister men rättsliga åtgärder biter inte på alla företag. Då är det bättre att ta ut medlemmar i strejk.

Han menar att förslagen slår hårt mot Syndikalisterna som minoritetsorganisation.

– Vi drabbas hårt. Det finns en rapport om hur detta slår från Hamnarbetarförbundet och jag rekommenderar Erland Olausson att läsa den.

John Nordmark poängterade att problemet med stridsåtgärder är mycket begränsat i dag och därför behövs ingen förändring av reglerna.

Parternas förslag

Förslaget innebär i korthet att en arbetstagare inte får vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som redan är bunden av ett kollektivavtal för arbetet i fråga

1. Om åtgärden inte har till ändamål att uppnå ett kollektivavtal som medför fredsplikt mellan arbetsgivaren och den organisation som vidtagit stridsåtgärden.

2. Om arbetstagarorganisationen inte har förhandlat med arbetsgivaren om de krav som organisationen ställer.

3. Om arbetstagarorganisationen, som villkor för att upphöra med stridsåtgärden, uppställer andra krav än de som varit föremål för avhandling.

4. Om kraven avser vilken rättslig verkan ett kollektivavtal mellan parterna kommer att få.

Stridsåtgärdsutredningens förslag

Begränsningar i rätten att vidta stridsåtgärder finns i dag i medbestämmandelagen. Utgångspunkten är att fredsplikt råder för arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal.

I betänkandet (SOU 2018:40) föreslås att stridsåtgärder i syfte att utöva påtryckning på motparten i rättstvister ska kunna förklaras olovliga.

En utsträckt fredspliktsverkan föreslås som innebär att ett kollektivavtal som huvudregel ska medföra fredsplikt även för andra arbetstagarorganisationer än den organisation som själv är bunden av kollektivavtalet.

Mikael Kindbom

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer