”Ratios rapport vilar på felaktiga grunder”

Under det informella toppmötet i Göteborg i november i fjol proklamerade statsminister Stefan Löfven och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker EU:s sociala pelare med 20 principer med en rad olika sociala mål och rättigheter.

I den nya rapporten från Ratio som presenterades i helgen analyseras den sociala pelarens konsekvenser på kort och lång sikt. I en debattartikel i DN i helgen skrev Nils Karlsson, vd för Ratio, att förslaget om en social pelare kan ”leda till att makten över Sveriges och andra länders arbetsmarknads- och välfärdsmodeller överförs till europeisk nivå”. Det skulle alltså innebära slutet för det svenska systemet med att arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal reglerar villkoren på arbetsmarknaden.

När rapporten diskuterades i Ratios lokaler på Sveavägen i Stockholm på måndagen rådde det delade meningar om den sociala pelaren. Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionen i Sverige, förklarade att den sociala pelaren inte kommer att ha tyngden av en rättslig akt utan det måste införlivas av land för land och godkännas av arbetsmarknadens parter.

– Den sociala pelaren är bara en proklamation. Ingenting i den svenska arbetsmarknadsmodellen kommer att förändras för Sveriges del på grund av den sociala pelaren, lovade Katarina Areskoug Mascarenhas som ansåg att Ratio-rapporten vilar på delvis felaktiga grunder.

Enligt henne handlar det om att ”lyfta de sociala frågorna i EU” eftersom de sociala spänningarna och klyftorna ökar med missnöjespartier som följd.

Europaparlamentarikern Christofer Fjellner (M) höll delvis med men varnade också för den sociala pelarens betydelse för EU:s ”rörelseriktning” mot ökad inblandning i nationella angelägenheter. Det som enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen borde vara förbehållet medlemsstaterna själva att reglera.

– Jag är genuint orolig över EU:s trend mot ökad centralisering här, sa han.

Marie Granlund (S), ledamot i finansutskottet och EU-nämnden, lugnade åhörarna med att de svenska fackförbunden stöder den sociala pelaren vilket de inte skulle göra om den svenska modellen vore hotad.

– Det vore fullständigt galet om de skulle vilja medverka till att sälja ut den svenska modellen.

Lite mer oro uttrycktes över det så kallade upplysningsdirektivet som anger olika arbetsrättsliga minimivillkor och av en del bedömare uppfattas som en förlängning av den sociala pelaren. Tidigare i år kom ett enigt arbetsmarknadsutskott och en enig riksdag fram till att ett förslag från EU om att revidera detta direktiv då det strider mot subsidiaritetsprincipen.

– Det händer ofta att Sveriges riksdag protesterar mot förslag med stöd av subsidiaritetsprincipen, sa Katarina Areskoug Mascarenhas lugnt.

Hon fick här mothugg av både Christofer Fjellner och Nils Karlsson på Ratio.

När det var dags för Stefan Koskinen, förbundsdirektör för Almega Tjänsteföretagen, och Per Hilmersson, internationell chef på TCO, att träda in i debatten höjdes temperaturen.

– Den 17 november när den Sociala pelaren proklamerades i Göteborg kommer att vara det historiska datumet för den svenska arbetsmarknadsmodellens avveckling, sa Stefan Koskinen.

– Men jag är inte säker på att vi ska vara ledsna för det. Vi har haft den här modellen sedan 1905 och den har tjänat oss väldigt bra. Men om vi är på väg mot en annan modell med detaljerad lagstiftning så får vi anpassa oss efter det, tillade han.

Per Hilmersson välkomnade Ratios rapport eftersom han menade att det behövs en diskussion om dessa frågor men han betonade vikten av att fortsätta låta arbetsmarknadens parter att reglera villkoren på arbetsmarknaden genom kollektivavtal.

Både han och Stefan Koskinen ser det som problematiskt att upplysningsdirektivet som exempel innehåller en definition av arbetstagarbegreppet som står i strid med den svenska. Dessutom definieras den dynamiskt genom olika avgöranden i Arbetsdomstolen i motsats till ett detaljerat EU-begrepp som skulle tolkas av EU-domstolen.