Regeringen begär utrymme för nya krisåtgärder

Det är första gången som en sittande regering föreslår en höjning gällande utgiftstaket. Anledningen till att vi gör det är för att ta rejält med höjd, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Hon påpekar att de åtgärder som vidtagits kan bli dyrare än beräknat och understryker att det inte heller går att utesluta ytterligare åtgärder.

Hittills under våren har åtgärder kopplat till coronakrisen på sammanlagt 107 miljarder kronor lagts fram för 2020.

Regeringen konstaterar dock att Sveriges ekonomiska utveckling är mycket svår att bedöma i nuläget.

Mot bakgrunden av den "exceptionella situationen" anser regeringen att det är av vikt att kunna vidta nödvändiga åtgärder. Regeringen anser därför att en höjning av utgiftstakets nivå med 350 miljarder kronor till 1 742 miljarder är motiverad.

Utdragen kris?

I vårpropositionen står också att det kan bli aktuellt att i ett senare skede begära en höjning av utgiftstaken för 2021 och 2022.

Regeringen skriver att det går "inte att utesluta att ett mer utdraget krisförlopp skulle kunna föranleda behov av större förändringar både på inkomst- och utgiftssidan i statens budget". Därför kan regeringen komma att återkomma till utgiftstaken även för de kommande åren i budgeten för 2021, som läggs fram i höst.

När det gäller den ekonomiska utvecklingen så konstateras att det i dagsläget inte går att veta hur stora effekterna blir till följd av pandemin. Mycket beror på hur långvariga de kraftfulla restriktionerna som många länder infört blir. Det kan leda till en ännu kraftigare efterfrågenedgång i omvärlden och därmed drabba svensk export.

Fler arbetslösa

En mer långvarig smittspridning skulle dessutom kunna påverka länders produktionskapacitet även efter att restriktionerna lyfts, skriver regeringen, till exempel om leverans- och värdekedjor förstörs av omfattande konkurser.

I nuläget räknar regeringen med ett kraftigt fall i den globala ekonomin under första halvåret i år, och en successiv återhämtning från andra halvåret 2020. Men den globala ekonomin bedöms inte vara tillbaka på nivåer före krisen förrän efter 2021.

Den ekonomiska aktiviteten i Sverige väntas minska kraftigt 2020 och landet bedöms vara i lågkonjunktur både 2020 och 2021.

I år väntas BNP krympa med fyra procent och arbetslösheten öka till 9 procent.

Vill se mer

När riksdagen efter lunch i dag debatterar vårpropositionen och vårändringsbudgeten väntas oppositionen kräva ytterligare åtgärder för att hjälpa näringslivet. Någon oro för stora underskott i statsfinanserna märks inte.

– Det jag är mer oroad för är att vi gör för lite i dag så att den här krisen blir väldigt lång och utdragen och vi kommer i en djup recession, säger Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson.

Kristdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Jakob Forssmed varnar för att det kanske inte finns något näringsliv att återstarta när den akuta krisen väl är över.

– Det kommer att behövas mer av stöd i närtid för att ha en fungerande samhällsekonomi på sikt, säger han.

Peter Wallberg/TT