Så lite jobbar svenskar under coronakrisen

Arbetslösheten har ökat kraftigt i spåren av coronakrisen, från runt sju till över nio procent. Men egentligen är läget mer allvarligt än så, enligt Svenskt Näringsliv som inför de politiska budgetförhandlingarna vill trycka på hur illa läget är i Företagarsverige.

Siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att de faktiskt arbetade timmarna har rasat sedan mars när pandemin lamslog ekonomin i många branscher.

Den genomsnittligt arbetade tiden per vecka för en enskild svensk i arbetsför ålder, 16–64 år, låg under andra kvartalet på 21,3 timmar. Det är lägre än under finanskrisen 2008/2009 och 1990-talskrisen, varav den senare hade det tidigare bottenrekordet på 21,7 timmar, enligt statistik från SCB som sträcker sig tillbaka till 1987 och som Svenskt Näringsliv har bearbetat.

Permitteringar döljer

Antalet eller andelen sysselsatta har inte alls minskat lika mycket. Alla de hundratusentals permitterade har än så länge jobbet kvar.

− Utvecklingen på arbetsmarknaden har dolts av permitteringsstödet, säger Johan Kreicbergs.

Signalerna om en förbättrad efterfråga för företagen under sommaren är positivt, men:

− Det finns de som försöker ropa hej för tidigt, säger Johan Kreicbergs.

Samtidigt finns företag som har svårt att hitta personal, trots krisen, visar Konjunkturinstitutets mätningar.

− Så den stora utmaningen framöver blir att matcha de arbetslösa till de jobb som finns, säger han.

Jobba kortare

I Tyskland har det mäktiga industrifacket IG Metall lyft frågan om fyradagarsvecka i den pågående krisen eftersom så många har permitterats eller blivit av med jobbet.

TT: Är det inte ett bra tillfälle att lyfta den diskussion när vi de facto jobbar mindre?

− Nej, tvärtom, det här är en väckarklocka på att det här är ohållbart, säger Kreicbergs.

Om välfärden och försörjningskvoten, hur många som inte jobbar som ska försörjas av de arbetande, ska klaras måste arbetstiden i stället upp.

− All fokus måste nu läggas på att öka arbetstimmarna.

Olle Lindström/TT