Så påverkar a-kassan uppsägningstvister i nya Las

2022-11-16 20:11  

KOMMENTAR. Niklas Selberg och Erik Sjödin diskuterar hur de nya reglerna i a-kassan kan påverka parternas vilja att driva tvister om uppsägningar.

Niklas Selberg och Erik Sjödin kommenterar aktuella arbetsrättsliga frågor ur rättsvetenskaplig synvinkel för Lag & Avtal. Niklas Selberg och Erik Sjödin är arbetsrättsforskare vid Lunds respektive Stockholms universitet.

 

2022 års reform av reglerna på arbetsmarknaden är genomgripande. Det står klart att anställningstryggheten nu utvecklas från att framför allt vara en fråga om reglering av relationerna mellan parterna i anställningsavtalet till att handla även om omställning, kompetensutveckling, studiestöd – och a-kassa.

Systemet för trygghet på arbetsmarknaden har alltså blivit avsevärt mer komplext, och därför ska vi i den här kolumnen diskutera hur det civilrättsliga anställningsskyddet samspelar med lag och avtal om a-kassa såvitt gäller arbetstagare som inte sägs upp på grund av sjukdom.

Reglerna är nyanserade och verkar på olika sätt i olika situationer, det vill säga för den som tar strid mot uppsägningen respektive accepterar arbetsgivarens vilja att avsluta anställningen samt beroende på om arbetstagaren är medlem i en facklig organisation bunden av huvudavtalet, eller inte.

Tunnare och tunnare har Arbetsdomstolens domböcker blivit de senaste åren, och 2022 kommer inte att bryta trenden. Sannolikt kommer nya LAS och de ändrade reglerna om uppsägning att utgöra bränsle för tvister och domar och tjockare domssamlingar från AD. Regeringen utgår från att de nya LAS-reglerna initialt kommer att vara tvistedrivande (proposition 2021/22:176, sidan 89), och det är tydligt att det kommer att krävas många vägledande domar för att skapa klarhet i rättsläget avseende vad som kan utgöra sakliga skäl för uppsägning.

Parternas respektive syn på bevisläget och hur uppsägningen ska bedömas rättsligt inverkar på kompromissviljan och valet att ta tvisten till domstol. Endast den som anser sig ha chans att vinna står på sig hela vägen till huvudförhandling i salarna på Stora Nygatan. Att sakliga skäl-begreppet är rätt oklart talar för fler domar.

Tvister om en uppsägnings lagenlighet handlar om en enskild person som tar strid mot en enskild arbetsgivare – och båda parter kan ha stöd av sin respektive organisation. Det är sist och slutligen parterna som avgör hur deras tvist ska lösas: Saken hör den dispositiva rätten till, så förlikning är möjlig. Dessutom uppställer arbetstvistlagen såsom tvingande processförutsättning att förhandling ägt rum. Ställningstagandet till att stämma påverkas av flera faktorer. De heta känslorna kan ha svalnat, och med dem kraven på upprättelse. Möjligheten att nå en lösning vars ekonomiska konsekvenser båda parter kan leva med är av avgörande betydelse för arbetsgivares och arbetstagares vilja att gå till domstol med en uppsägning. För arbetstagare – i varje fall de organiserade – handlar det om den omedelbara försörjningen, och för arbetsgivaren handlar det ofta om kostnaden för att undvika en långdragen rättstvist.

En av förändringarna i 2022 års LAS handlar just om kostnadsansvaret vid uppsägningstvister. Tidigare gällde att arbetstagaren hade rätt till lön under tvisten, oavsett hur lång tid denna pågick. Numera gäller att ansvaret att betala lön upphör vid uppsägningstidens utgång. En mer utsatt ekonomisk situation, skriver regeringen, minskar arbetstagarens vilja att driva en uppsägningstvist, och den drabbade kommer att behöva skaffa sig försörjning från annat håll (proposition 2021/22:176, sidan 110 och framåt). Sänkningen av ekonomisk risk för arbetsgivarnas vidkommande kompenseras med höjningar av skadeståndet vid felaktiga uppsägningar – sådana beslut ska inte fattas lättvindigt, är tanken.

Nu närmar vi oss till slut frågan om a-kassans roll och betydelse. I anslutning till 2022 års reform av trygghet på arbetsmarknaden görs två ändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring (nya 43 c §).

För det första föreskrivs att en arbetstagare som accepterar arbetsgivarens förslag att avsluta anställningen inte stängs av från arbetslöshetsersättning i 45 dagar. Lagändringen stadfäster alltså att ”en arbetsgivare anser att en arbetstagare lämpligen bör lämna sin anställning, och det saknas sakliga skäl för en uppsägning eller avskedande” utgör giltig anledning att lämna sitt arbete (proposition 2021/22:176, sidan 125). Antagandet bakom det nya rättsläget är ”Att arbetet upphör i samförstånd sedan arbetsgivaren har gett uttryck för sin uppfattning att anställningen bör avslutas är fördelaktigt för båda parter och något som inte bör motverkas” (proposition 2021/22:176, sidan 125, vår kursivering).

På detta sätt får a-kassan 2022 en ny funktion: Att stärka arbetsgivarens ställning i anställningsförhållandet. Dessutom kan de enskilda parterna i anställningsavtalet flytta de ekonomiska riskerna för oklarheteter om hur uppsägningen ska bedömas rättsligt till det kollektiv som finansierar a-kassan.

För det andra föreskrivs att arbetstagare som inleder tvist om en uppsägning inte blir avstängd i 45 dagar från a-kassan. De nya reglerna bygger på tanken att omständigheterna som arbetsgivaren åberopar som grund för uppsägning av anställningsavtalet inte utgör sådant otillbörligt uppförande som ska leda till förlust av rätt till a-kassa. Denna del är om inte tvistedrivande, så åtminstone tvistemöjliggörande.

Till dessa lagstadgade regler kommer en ytterligare parameter som påverkar de ekonomiska realiteterna för parterna, nämligen de båda Huvudavtal om Trygghet, omställning och anställningstrygghet som PTK respektive LO ingått med Svenskt Näringsliv.

Huvudavtalen innehåller regler om kompletterande arbetslöshetsförsäkring vid tvister om uppsägning och ger möjlighet till högre ersättning – som högst upp till 80 procent av cirka 100 000 kronor i månadslön. Ett antal villkor måste vara uppfyllda: Kvalifikation avseende anställningstid och arbetstidsmått (minst 16 timmar per vecka under tolv månader) och den uppsagda ska vara medlem i organisation bunden av huvudavtalet. Tvist om uppsägningens giltighet ska ha inletts, och organisationen ska företräda den uppsagda medlemmen. De sistnämnda punkterna råder de fackliga organisationerna själva över, och deras interna beslut om rättshjälp avgör därför vilken ersättning en uppsagd medlem får under tvisten. Den enskildes beroende av den fackliga organisationen ökar därmed något.

2022 års reform av anställningsskyddet har en delvis motsägelsefull inverkan på parterna då det blivit tal om att arbetsgivaren önskar avsluta anställningen. Avskaffandet av skyldighet att betala lön under tvist minskar arbetsgivarens vilja – särskilt i de mer klara fallen – att nå överenskommelser om uppsägningar. Möjlighet att få a-kassa under tvisten möjliggör för arbetstagaren att söka strid om en uppsägning. Den högre ersättningen för medlemmar stärker denna effekt.

Parterna i den enskilda uppseglande tvisten kan skifta kostnader motsvarande lön från arbetsgivaren till de som finansierar a-kassan, nämligen hela arbetsgivarkollektivet (det vill säga de som betalar arbetsmarknadsavgift på lön) och medlemmarna i a-kassan.

Eftersom ersättningen under tvist kan bli högre för medlemmar i fack bundna av huvudavtal får a-kassan 2022 en starkare funktion i att ge arbetstagare incitament att bli medlem och öka organisationsgraden. Alla fack är inte anslutna till huvudavtalet och medlemmar i organisationer som står utanför har inte rätt till den kompletterande försäkringen. Därmed uppstår också ett incitament för utanförstående organisationer att ansluta sig till huvudavtalen.

För parterna är det tidskrävande, energislukande och kostsamt att tvista om en uppsägning. Vi anser att de ekonomiska incitamenten som följer av lag och avtal egentligen inte starkt verkar emot ett ökat antal uppsägningstvister. Och det kan nog vara lika bra, eftersom den enskildes vedermödor i en tvist blir ett vägledande avgörande till nytta för oss alla – i sin tillämpning av LAS får Arbetsdomstolen även fortsättningsvis möjlighet att klargöra vilka förpliktelser som ett anställningsavtal ger upphov till. Dessa AD:s klargöranden har varit av avgörande betydelse för arbetsrättens utveckling till dags dato, och det är svårt att föreställa sig en mer lämplig normerare för arbetsmarknaden.

 

Niklas Selberg

Erik Sjödin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna

Tidningen