Så vill S stoppa f-skattefusket

Andelen enskilda företag, så kallade f-skattare, ligger på cirka 60 procent av nystartade före­tag de senaste fyra åren, enligt statistiken. För tre år sedan ändrades reglerna så att det räckte med att ha en uppdragsgivare för att få f-skatt.

Jennie Nilsson, S, vice ordförande i skatteutskottet, ser inte f-skatten i sig som ett problem. Den är rimlig för dem som är egenföretagare ”på riktigt”, tycker hon. Det är avarterna som bekymrar henne.

– Vissa företag utnyttjar f-skatten systematiskt för att kringgå Las och dumpa löner. Det finns exempel på människor som blivit uppsagda och uppmanade att skaffa f-skattsedel och som finns kvar hos samma arbetsgivare med samma arbetsuppgifter, men med helt andra förutsättningar, säger hon.

I första hand vill Socialdemokraterna att ändringen av reglerna om f-skatt som gjordes för tre år sedan ska utvärderas. Riksdagen ska i mars ta ställning till en motion där kravet på översyn finns med.

Jennie Nilsson avvaktar riksdagsbeslutet innan hon tar ställning till vad som behöver göras för att stävja avarterna.

– Ett sätt kan vara att gå tillbaka till att kräva minst två uppdragsgivare för att ge rätt till f-skatt, säger hon.

Åkerinäringen har speciella problem med f-skattare från framför allt de forna östländerna och med att chaufförer hyrs in från utländska företag:

– Det här har växt epidemiskt, från några enstaka chaufförer för fyra–fem år sedan till över tusen, säger Martin Viredius på Transportarbetareförbundet.

Genom att använda f-skattarna från exempelvis Ungern kan åkerierna spara upp till 80 procent av lönekostnaderna. I andra EU-länder, som Holland, finns regler som i princip säger att man ska vara anställd vid det åkeri som man kör för.

– I Holland har man byggt vidare på EU:s regler om gott anseende. Reglerna innebär att den som blir dömd för att bryta mot löne- och anställningsvillkoren i det land man verkar, kan bli av med yrkestrafiktillståndet. Det går att lösa problemet på olika sätt och det finns stöd i EU-lagstiftningen för det, säger Martin Viredius.

Att det inte finns motsvarande lagstiftning i Sverige, beror på att ingen döms för att bryta mot löne- och anställningsvillkoren eftersom vi inte har lagstadgade minimilöner och då blir det ingen rättssak på det sättet, hävdar han.

Enligt Martin Viredius är parterna överens om att de svenska reglerna behöver ändras. Åkeriförbundet, Transportgruppen och Transportarbetareförbundet har ställt krav på det i ett gemensamt remissvar till regeringen om yrkestrafiklagstiftningen.