”Svårt komma till rätta med korruption om ingen tipsar”

Större företag började skaffa visselblåsarfunktioner i början på 2000-talet när den amerikanska ­lagen Sarbanes-Oxley Act krävde att alla bolag som var listade på den amerikanska börsen skulle möjliggöra visselblåsning. Lagen kom till för att återupprätta för­troendet för de amerikanska finansmarknaderna efter flera redovisningsskandaler.

– Det är tydligt att syftet med den amerikanska lagstiftningen är att komma åt fusk och korruption, säger Karin Henriksson, en av grundarna till företaget Whistle B, som säljer digitala visselblåsarsystem.

Den amerikanska lagen från 2002 gjorde att även svenska företag som var listade i USA blev tvungna att inrätta visselblåsarsystem, många av dem införde även en möjlighet för anställda hemmavid att slå larm om oegentligheter i verksamheten.

Karin Henriksson har inga upp­gifter om hur många svenska företag och organisationer som frivilligt har inrättat rapporteringskanaler. Men före­tagets kunder har ökat stadigt ­sedan starten 2011.

– Min uppfattning är att ett flertal av dem som är listade på Stockholmsbörsen har ett visselblåsarsystem. Dels finns en allmän trend att jobba med etik- och hållbarhetsfrågor, dels förbereder de sig för den nya svenska lagstiftningen, säger hon.

Hennes bild är att det är vanligare att företag inom vissa branscher fri­villigt gjort det möjligt att rapportera om missförhållanden internt, som finanssektorn, fastighetsbranschen och dagligvaruhandeln – branscher där det sker många transaktioner.

Samtal med kunder visar också att satsningen har gett resultat; antalet rapporter om missförhållanden ökar sedan det har blivit möjligt att visselblåsa internt.

– Det är väldigt svårt att komma till rätta med korruption i en organisation om det inte finns någon som tipsar. Och den personen behöver skydd för att vilja göra det, säger Karin Henriksson.

Locum, som förvaltar vårdfastigheter och genomför byggentreprenader inom Region Stockholm, inrättade en visselblåsarfunktion 2012.

– Det har länge funnits en med­vetenhet om att byggbranschen är utsatt för korruption. Vi vill inte att det ska råda missförhållanden, utan vi vill ­fokusera på att göra samhällsnytta. Det enda sättet att komma till rätta med eventuella problem är att vi känner till dem, säger Charlotte Viksten, bolags­jurist.

Hon upplever att förtroendet för bolaget och dess verksamhet har stärkts sedan visselblåsarfunktionen kom på plats, att kunder och samarbetspartner talar om funktionen i posi­tiva ordalag.

Hittills har det kommit in två rapporter om missförhållanden som har utretts internt. De handlade om ifall fakturering och betalning hade skett i enlighet med upphandlat avtal.

– Vi gick igenom materialet men fann att det inte fanns anledning att gå vidare. Det fanns beställningar och fakturor i enlighet med avtal, som det skulle, säger Charlotte Viksten.

Missa inga nyheter - beställ Lag & Avtals kostnadsfria nyhetsbrev

Den som misstänker missförhållanden kan göra en anmälan med ett telefonsamtal, mejl eller ett fysiskt brev till Charlotte Viksten, som alltså är bolagsjurist, någon i lednings­gruppen eller en advokat som bo­laget samarbetar med. Därefter inleder bolags­juristen och ansvarig direktör en intern utredning. Kvarstår misstanke efter den interna utredningen kopplas en extern utredare in. Finns misstankarna kvar därefter blir det ett polisärende.

Företaget tar också hjälp av en ­extern advokat, som fungerar som ett bollplank i den inledande utredningen då det kan vara svårt att veta vad som behöver göras. Den som inte vill rapportera om missförhållanden internt kan också vända sig till honom på en e-postadress eller ett telefonnummer.

– Det är förstås lättare att vända sig till någon externt om anmälan skulle gälla någon i ledningen eller mig, ­säger Charlotte Viksten.

Uppgiftslämnarna kan antingen vara anonyma eller lämna ut sitt namn.

– Fördelen med att lämna ut sitt namn är att vi lättare kan återkoppla och ställa uppföljande frågor för att ta ärendet vidare, säger Charlotte Viksten.

Enligt henne var det varken dyrt eller svårt att få funktionen på plats. Hon tog fram en rutin för hur uppgifter och handlingar som kommer in ska hanteras i enlighet med dataskyddsförordningen.

– Det är jätteviktigt att våga anmäla utan att känna att det finns risk för påföljder, säger hon.

Att uppgifterna i anmälan hanteras korrekt garanteras genom att känsliga uppgifter som rapporteras in inte diarieförs som andra uppgifter, de är inte sökbara. Handlingarna ligger sedan inlåsta i ett skåp, så att endast de som behöver se dem kommer åt dem.

Charlotte Viksten betonar vikten av att som arbetsgivare förklara syftet med funktionen, så att rätt frågor rapporteras in.

– Det ska handla om oegentlig­heter, befarade brott som har begåtts, inte om missnöje med en kollega.

Information om hur funktionen fungerar finns på intranätet, hem­sidan och nyanställda underrättas om att det går att visselblåsa under sin introduktion.

Karin Henriksson på Whistle B ser inte att företag som redan har rapporteringskanaler i grunden behöver förändra hur de arbetar med visselblåsning när EU:s visselblåsardirektiv genomförs i svensk lag nästa år.

– Enligt lagförslaget ska kompetenta människor hantera ärenden om visselblåsning, och visselblåsaren ska få återkoppling. Så arbetar våra kunder som har ett system för visselblåsning i dag, säger hon.

Charlotte Viksten tror inte heller att Locum behöver göra några större förändringar av sin visselblåsarfunktion för att anpassa sig till den nya lagen.

– Behöver vi göra någon förändring löser vi det under hösten, säger hon.