Utländskt namn - en risk i CV:t

Under ett och ett halvt år lät sociologidoktoranden Moa Bursell söka omkring 3 600 utlysta jobb via Arbetsförmedlingens hemsida. För varje jobb skickades två separata men likvärdiga ansökningar. Ena avsändaren hade ett traditionellt svensktklingande namn som Kerstin eller Sven, medan det andra hade ett arabiskt eller afrikanskt namn som Sabina eller Mohammed.
- Om man vill bevisa att diskriminering förekommer så är den här typen av fältexperiment den bästa och egentligen enda metoden för att ta reda på om det finns eller inte, förklarar Moa Bursell.
Hennes resultat visar nu att den etniska diskrimineringen är ett stort och utbrett problem på den svenska arbetsmarknaden. Fyra av tio arbetsgivare nappade på ansökningarna. Men medan 21 procent kontaktade "arbetssökande" som enbart hade ett svenskt namn, var det endast fyra procent som kontaktade en "arbetssökande" som enbart hade ett utländskt namn. 16 procent kontaktade bägge "sökanden".
- Jag blev inte överraskad över att den etniska diskrimineringen är så stark och att det var så svårt för personer med utländsk bakgrund att få respons. Det visar även utländska studier, säger Moa Bursell.
Men, fortsätter hon:
- Däremot blev jag lite förvånad över de skillnader som fanns mellan de olika yrkena. Till exempel trodde jag att diskrimineringen skulle vara starkare i traditionella serviceyrken - som receptionistyrket - men det var det inte.
- Andra studier visar också att diskrimineringen är lägre bland högutbildade yrkesgrupper, men det hittade jag inte heller stöd för.
Undersökningen omfattar 15 olika yrken inom såväl offentlig som privat sektor.
- Läraryrket var det enda yrket där jag inte kunde hitta någon statistiskt säker diskriminering, säger Moa Bursell.
De övriga 14 yrkena är ekonomer, IT-specialister, sjuksköterskor, förskolelärare, ingenjörer, receptionister, säljare, kockar, lagerarbete, fordonsförare, kassörer, snickare, undersköterskor och städare.