Nyheter

Väntat beslut om barnmorskor som vägrade utföra aborter

För Kavot Zillén, docent och universitetslektor i offentlig rätt vid Stockholms universitet, var Europadomstolens ­beslut att inte ge prövningstillstånd till de båda abortvägrande barnmorskorna väntat. Foto: Jörgen Appelgren

Samvetsklausul. De båda barnmorskorna som av religiösa skäl inte vill utföra aborter och därför nekats arbete i svenska regioner har klagat till Europadomstolen – som i våras valde att inte pröva deras klagomål.

Publicerad

Barnmorskorna Ellinor Glimmark och norska Linda Steen ansåg sig vara diskriminerade när de inte fick arbeten inom Region Jönköping respektive Region Sörmland efter att de berättat att de av religiösa skäl inte vill utföra aborter. De förlorade i alla svenska instanser och valde då att skicka in ett klagomål till Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

Europadomstolen meddelade tidi­gare i våras att den inte kommer att pröva deras klagomål i sak. Dom­stolen motiverar beslutet bland annat med att den anställde under svensk lag är förpliktigad att utföra alla sina arbetsuppgifter. Domstolen menar att inskränkningen av religionsfriheten är proportionerlig och nödvändig i ett demokratiskt samhälle.

För Kavot Zillén, docent och universitetslektor i offentligt rätt vid Stockholms universitet, var beslutet väntat.

– För att ett klagomål ska prövas i sak måste det uppfylla vissa villkor, formella sådana, men klagomålet måste också vara välgrundat. Europadomstolen anser i det aktuella fallet att barnmorskornas klagomål varit ogrundat, säger hon.

Kavot Zillén konstaterar att domstolen går igenom de olika yrkandena var för sig. När det gäller frågan om regionerna brutit mot religionsfriheten kommer domstolen fram till att nationell domstol har agerat korrekt och gjort en tillräckligt välavvägd ­balans mellan de olika intressena.

– Därför ser Europadomstolen inget behov av att undersöka sakfrågan närmare, säger Kavot Zillén.

Samma sak gäller frågan om yttrandefrihet och den del som rör skyddet mot diskriminering.

– En förutsättning för att det ska vara fråga om diskriminering är att den berörda personen, det vill säga barnmorskorna, behandlats mindre förmånligt än en annan person i en jämförbar situation. Europadomstolen anser dock inte, när det gäller frågan om diskriminering, att en barnmorska som av religiösa skäl vägrar att befatta sig med vissa arbetsuppgifter, befinner sig i en jämförbar situation med barnmorskor som inte har sådana förbehåll. På den grunden menar domstolen att det vare sig är en inskränkning av religionsfrihet, yttrandefrihet eller skyddet mot diskriminering, ­säger Kavot Zillén.

Även om hon anser att Europadomstolens beslut är korrekt tycker hon att det hade varit intressant om domstolen hade gått vidare och tittat närmare på om regionerna kunnat göra mer.

– Möjligtvis hade regionerna kunnat göra mer för att undersöka möjligheterna att tillåta befrielse från vissa arbetsuppgifter i enstaka fall, självklart under förutsättningen att det inte påverkar verksamheten i ­övrigt.

Kavot Zillén funderar på om det kanske hade funnits möjlighet till omplacering eller omfördelning av arbets­upp­gifter för att möjliggöra för de båda barnmorskorna att kunna ­arbeta i sina yrkesroller inom vården.

– I dag har vi en mycket ansträngd situation inom vården där det finns ett stort behov av personal, såsom barnmorskor, och frågan är om det i de aktuella fallen hade funnits utrymme att tillgodose dessa barnmorskors önskemål på ett patientsäkert sätt, i syfte att säkerställa en god personalstyrka.