Nyheter

Var god vänta - samtal pågår!

För några minuter sedan meddelade Svenskt Näringsliv att förhandlingarna om ett nytt huvudavtal spruckit. Varför exakt vet vi inte än. Var samtalen lika hemliga i Saltsjöbaden för 73 år sedan?

Publicerad

- Ja, faktiskt, säger Anders L Johansson, tidigare generaldirektör för AMS, numera generaldirektör i regeringskansliet och adjungerad professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.
Han har skrivit en avhandling om Saltsjöbadsavtalet och den svenska modellen samt studerat avtal inför sina böcker om den socialdemokratiske finansministern Gunnar Sträng.
Parterna träffades vid halvårsskiftet 1936/37 och åtminstone under ett och ett halvt år var det ganska mycket hysch-hysch, berättar Anders L Johansson. Först därefter började de gå ut med en gemensam deklaration om att arbetsfredsfrågan varit ett stort gemensamt problem och ett samhälleligt åtagande och så vidare. Men innehållet i samtalen var aldrig hemligt för förbundsordförandena, och det är det inte heller idag.
Kan man se huvudavtalet som parternas grundlag?
- Det är inte bara "kan", utan en helt riktig association. Saltsjöbadsavtalet innehåller parternas grundläggande spelregler och villkor. Därför är det en slags avtalsmässig grundlag.
Men hur ser du på det faktum att medlemmarna i fackförbunden inte får veta något om sin blivande grundlag förrän den är klar?
- Det måste vara både och. Å ena sidan är det klart att jag som betalande medlem är angelägen att få veta vad som pågår eftersom allt handlar om medlemmarna. Å andra sidan är det inte vilka frågor som helst som parterna ger sig in på. Det är frågor som det kan bli väldigt svåra och känsliga diskussioner om.
Vad är det för frågor?
- Vi vet åtminstone vad arbetsgivarna har för intressen. De vill ge sig på konflikträtten, och nu har de kört ett varv med den borgerliga regeringen och kommer ingenstans när det gäller arbetsrätten vad vi sett hittills. Då tar man den frågan och lyfter in i de här förhandlingarna. Därför kan det bli väldigt svåra och känsliga diskussioner.
Du verkar inte se hemlighetsmakeriet som ett större problem?
- Nej, jag tror att man får se det som någon slags nödvändigt ont. Man måste skilja mellan ett förhandlingsresultat och ett definitivt beslut från respektive part. Det är två olika saker.
Vad menar du?
- Det är inte så att LO, PTK och Svenskt Näringsliv har totala fria mandat. Förhandlingsresultaten måste godkännas i demokratisk ordning av deras styrelser och medlemsförbund.
Är skälet till hemlighetsmakeriet att medlemsförbunden på båda sidor tycker väldigt olika?
- Ja, men det är inte så att man hemlighåller något, utan det är stora svåra, och känsliga frågor som man inte vill ska läcka ut till medierna innan förhandlingarna är klara.