”Vi jobbar med konsumentupplysning”

I belastningsregistret som hanteras av Polismyndig­heten kan man se vilka brott olika personer dömts för. Uppgifterna i registret är sekretessbelagda, men flera olika söktjänster, däribland Beinformed, har rundat hemligstämpeln genom att skanna domarna på egen hand på plats på landets domstolar. Det har varit möjligt tack vare att dessa företag skaffat så kallade utgivningsbevis. I praktiken har man skapat belastningsregister där den som kan betala för det kan söka efter ett visst personnummer ­eller namn.

Beinformed erbjuder information till arbetsgivare i samband med rekryteringar, men det kan också handla om att den arbetssökande vill veta mer om arbetsgivaren eller att ett före­tag vill informera sig om en kund eller en affärsförbindelse. Beinformed har inte bara samlat brottmålsdomar i en databas utan också åtal som kanske inte lett till något och strafförelägganden från åklagarmyndigheterna.

– Vi skräddarsyr rapporter. Vi försöker komma överens med arbets­givarna om vilka brott de är intresserade av att kolla upp. Vissa brott är inte relevanta och då avstår många från den kollen, säger Mikael Ekman.

Vilka brott är relevanta?

– Det beror på vilken typ av rekry­tering det handlar om. I vissa fall kan det vara viktigt att veta om någon dömts för bedrägeri. Vi har exempel på arbetsgivare som varit på väg att anställa både jihadister och bedragare men upptäckt det i tid genom kontroller hos oss.

Finns det brott som arbetsgivare generellt är i­ntresserade av?

– Ja, om man dömts för sexualbrott, särskilt mot barn. Sådana personer vill man inte anställa.

Beinformed är dotterbolag till Acta Publica som hämtar information från 280 olika källor bland svenska myndigheter. Bland moderbolagets kunder finns exempelvis journalister som sysslar med kartläggning och research av människor.

Uppgifter i belastningsregistret gallras bort efter fem år. Mikael Ekman uppger att Beinformed har uppgifter som går 20 år tillbaka i tiden men att man är restriktiv med att dela med sig av äldre information.

– För mindre brott brukar vi ha en tidsgräns på fem år men inte för mord och narkotika och liknande. Och är det speciella brott som en arbets­givare vill ha reda på kan vi jobba oss 20 år tillbaka också.

Ser du några integritetsproblem med era bakgrundskontroller?

– Nej, vi jobbar med offentliga doku­ment som man kan få ut genom att kontakta domstolarna. Vi tillgängliggör handlingarna för både anställda och de som anställer. De tycker att det är skönt att ha fakta på bordet. Det är ett slags konsumentupplysning, ungefär som programmet Plus på tv.

Men riskerar det inte att försvåra för människor som har sonat sitt brott i fängelset?

– Självklart ska man inte drabbas av att man gjort ett felsteg i sin ungdom. Jag har själv jobbat med folk som gjort dumheter, men det handlar om vilken typ av brott och hur långt tillbaka i tiden det ligger.