Avtalsrörelsen 2023
TechSveriges invit om förenklad förhandlingsskyldighet avvisas
Inom IT-branschen skulle fler företag teckna kollektivavtal om skyldigheten att primärförhandla förenklades. Det hävdar TechSveriges Einar Humlin. Men Sveriges Ingenjörers Camilla Frankelius är inte övertygad.
Publicerad
Uppdaterad
I den pågående avtalsrörelsen kommer yrkanden av vitt skilda slag, vid sidan av löneanspråken. Arbetsgivarorganisationen TechSverige har inom sina avtalsområden, IT och Telekom, yrkat på en begränsning av vad som ska falla under skyldigheten att primärförhandla.
Så som MBL 11 § tolkas ska de flesta typer av verksamhetsförändringar förhandlas innan beslut fattas. Men TechSveriges förhandlingschef Einar Humlin säger att kollektivavtalen skulle gynnas av en avbyråkratisering.
– Mycket av regelverket härstammar från 1970-talet och fabriksmiljön. Det passar inte ett snabbfotat techföretag, säger han.
Einar Humlin förklarar att företagsledningen, åtminstone i IT-branschen, inte sällan sitter i ett annat land, kanske England eller Nederländerna. På det svenska kontoret kanske det inte finns någon lokal facklig klubb.
– Då ska man skicka en förhandlingsframställan till någon central ombudsman som inte kan verksamheten. Det känns inte meningsfullt och då glider mycket under radarn. Vi hoppas att tillsammans med facken kunna uppdatera reglerna om vad som ska förhandlas, vem som ska kontaktas och så vidare.
Einar Humlin vill gärna understryka att TechSverige ser positivt på facklig representation och inkludering av personalorganisationerna.
– Men fokus vill vi ska ligga på just de absolut viktigaste förändringsfrågorna. Sen kan alltid facken begära en förhandling i enskilda fall om de vill. Det är viktigt med trygga arbetsplatser.
Konkret vill TechSverige begränsa vilka slags frågor som ska omfattas av skyldigheten att primärförhandla, en begränsning av MBL 11 §. Det ska endast råda förhandlingsskyldighet vid:
- Driftsinskränkning som leder till arbetsbrist.
- Verksamhetsövergång.
- Flytt av verksamhet mellan driftsenheter och/eller orter.
- Omorganisationer som berör minst 10 arbetstagare.
- Ändring av anställningsvillkor för en hel enhet eller del av företag.
I övriga viktiga förändringar ska det räcka med informationsskyldigheten så som den är reglerad i MBL 19 §.
– Vi har samma målbild som facken: fler ska ha kollektivavtal och tjänstepension. Nu väljer många företag att stå utanför eftersom man uppfattar det här som tungt, säger Einar Humlin. TechSverige inte är ute efter att tunna ut medbestämmandet, betonar förhandlingschefen, men genom att göra det fackliga uppdraget i företagen lite mindre omfattande kan fler i företagen vilja bilda klubb eller förening tror man på TechSverige.
– Vi ska göra det här tillsammans, vi har oftast ett bra och konstruktivt samarbete. Vi vill göra det nu i förhandlingarna 2023. Mycket annat är löst genom det nya Huvudavtalet, säger Einar Humlin.
Men Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, säger att yrkandet inte kommer att accepteras.
– Skälet är att förhandlingsrätten i MBL är en av de mest grundläggande rättigheterna. Jag har svårt att förstå hur arbetsgivarsidan tror att vi på förhand ska kunna bestämma vilka frågor som är viktiga för våra medlemmar.
Enligt Camilla Frankelius har Sveriges Ingenjörer gjort en partsgemensam undersökning med Almega, som TechSverige är en del av.
– Där uttryckte Almegas medlemsföretag att MBL fungerar bra.
TechSveriges argument, att fler företag skulle våga teckna kollektivavtal om det upplevdes enklare, biter inte på Camilla Frankelius.
– Nej, absolut inte, jag ser egentligen inte att den föreslagna förändringen skulle göra kollektivavtalet mer attraktivt. Kollektivavtalet innehåller redan så många positiva saker.
I stället för att se primärförhandlingsskyldigheten som ett problem borde arbetsgivarsidan fokusera på dess möjligheter, menar hon.
– Det finns förstås alltid företag som känner sig tyngda av att ha med facket att göra. Men det finns många fler som har en god dialog och känner sig mer stärkta när de kan enas i verksamhetsförändringar. Det är en trygghet för företagen att kunna förankra sig hos facket. Jag ser inte att det skulle vara så besvärligt.
Camilla Frankelius är bekymrad över att en sådan här grundbult i den svenska modellen ifrågasätts. Hon liknar förslaget vid om facken skulle föreslå inskränkningar i arbetsledningsrätten.
– Det är faktiskt jämförbart. Man vill trycka ned rättigheter och skyddslagstiftning på individen som ofta är i underläge i förhållande till arbetsgivaren.
Hon ser förslaget som särskilt oroande i en tid då EU-rätten får allt mer betydelse och de svenska parternas avtalsfrihet hotar att kringskäras.
– Då blir jag bekymrad att man kommer med de här grundläggande delarna. Man borde avhålla sig från det och i stället jobba för att stärka relationerna, säger Camilla Frankelius.
