5 frågor...

1. När leder en skjutning till att polisen mister jobbet?

– Det görs alltid en juridisk bedömning om huruvida skjutningen har varit rätt eller inte. Så fort en polis skjuter i tjänsten så utreds det av Riksenheten för polismål. Fristående åklagare avgör om man ska åtala polisen, och i så fall är det tingsrätten som dömer. Blir man dömd för ett brott som inte anses ringa skiljs man oftast från sin anställning.

2. Vilka andra arbetsrättsliga påföljder kan det bli?

– Även om man blir frikänd juridiskt så kan polismyndigheterna själva vilja gå vidare med arbetsrättsliga åtgärder. Då är det Polisens ansvarsnämnd som avgör, polisen kan få en varning eller löneavdrag eller bli av med jobbet. Har man skjutit ett vådaskott brukar det bli löneavdrag, om man glömt sitt vapen på en toalett får man i regel en varning.

3. Varför ökar antalet dödsskjutningar?

– Samhället förändras. Det går mot en lite större förekomst av vapen generellt, men det blir också vanligare att vi hamnar i situationer där vi möts av psykiskt sjuka eller missbrukare som är beväpnade.

4. När får en polis skjuta?

– Vi kan skjuta i två situationer. Antingen i laga befogenhet, för att stoppa ett pågående grovt brott. Men det är extremt ovanligt i Sverige. Eller i nödvärn, för att skydda sig själv eller annan mot en pågående grov brottslighet. Vi lär oss att sikta på ben och armar, men problemet uppstår vid ett hastigt angrepp. Då vill du skjuta för att vara säker på att träffa, och då blir det de större delarna av kroppen i många fall.

5. Vad hoppas du att den här undersökningen ska leda till?

– Jag hoppas att det ska leda till färre avlidna och skadade, och färre antal dömda kolleger. Jag hoppas att vi ska få till en utrustning som är anpassad till den verklighet vi lever i, och att vi ska lära av det som har hänt. Vi är lite dåliga på det, vi kritiserar ofta bara.