65-årig avtalshistoria bemöts med tre bokstäver

Arbetsgivaren kommer i stället att hävda formuleringar i avtalet och ­inrikta sig på ordet ”kan” och dess innebörd.

Det handlar i grunden om ett lönesystem som både facket och arbets­givaren tycker är positivt. Centrum för tvisten är Coops lagerterminal i Västerås. Där tar daglig­varu­jätten emot livsmedel i ena änden av byggnaden. I den andra änden fraktas samma varor ut till landets butiker. Men däremellan ska varorna packas utifrån beställningar från landets alla Coop-butiker. Lagerarbetaren får en packorder i ett headset. Varorna ­packas på en pall på en truck. Pallen körs ut till en lastbil för vidare transport till butik.

Varje vara har tilldelats ett antal ackordminuter beroende på hur snabbt varan kan packas. Därmed kan ett enskilt jobb som lagerarbetaren gör summeras i ackordminuter. Alla dessa ackordminuter adderas ihop under en hel månad och sätts i relation till den verkliga arbetstiden. Lite förenklat innebär ackordssystemet att fler ackordminuter än verkliga arbetsminuter ger en bonus på lönen.

Olika varianter av systemet har tillämpats på terminalen i Västerås där parterna har varit eniga. Både arbetsgivare och arbetstagarna har upp­skattat ackorden. Arbetstagaren kan få flera tusenlappar extra en flitig månad och arbetsgivaren har sett det som ett verktyg för att höja produktiviteten.

Problemet är att ackorden emellanåt ”nollas”. Arbetsgivaren hade kallat tidigare tidsstudiemannen Thomas Lundgren till förhör. Han var under lång tid anställd på Coop för att mäta tidsåtgång för olika arbetsuppgifter. Det är dessa tidsstudier som ackorden baserades på.

En del i Thomas Lundgrens jobb var att fastställa hur normtiden för arbetsmoment förändras då verksamheten görs om, exempelvis vid en automatisering eller ombyggnad.

– Efter en effektivisering får man överackord, att man får för mycket betalt. Då måste man justera tillbaka ackordet, sa han.

Enligt Thomas Lundgren vill arbets­givaren då göra om systemet, vilket kallas att ackordet nollas, man får en ny nivå för normalprestationen. För arbetstagaren blir effekten en löne­sänkning, även om den föregåtts av en löneglidning.

– Det mullras alltid lite, sa han om hur arbetstagarna ser på en sådan nollning.

2017 var det precis detta som hade hänt. Efter ombyggnad av terminalen ville arbetsgivaren göra om systemet Men parterna kunde varken på lokal eller senare på central nivå enas om ett nytt system.

Under en period gällde därför vanlig timlön för lagerarbetarna. Samtidigt fick terminalen problem med lönsamheten, och enligt arbetsgivaren bidrog avsaknaden av ackord till lägre produktivitet. På våren 2019 införde arbetsgivaren ensidigt ett ackordssystem.

Det är detta förfarande som ledamöterna i domstolen ska bedöma.

Till saken hör att arbetsgivaren ­höjde gränsen för när ackordet ­böjar gälla, från 52 till 58 minuter per ­timme. Arbetsgivaren menar att detta bättre speglar en normal jobbinsats.

Facket redogjorde för avtalen från 1955 och framåt.

– 1960 ändrades kollektivavtalet så att ackordssystem bara kan införas efter överenskommelse med facket, sa Annett Olofsson på LO-TCO Rättsskydd som företräder Handelsanställdas förbund.

Facket hade också kallat in en rad vittnen som berättade att alla ackordssystem från 1960 och framåt hade avtalats fram i överenskommelser mellan fack och arbetsgivare.

Sven Rosqvist från KFO före­träder Coop. Han menar att höjningen från 52 till 58 minuter var berättigad.

– Man gjorde en ny tidsstudie 2018. Man hade 6 procent lättare att uppnå det som kan kallas normalprestation, bland annat till följd av ombyggnad av lagerlokalen.

Sven Rosqvist lyfte flera gånger fram formuleringen i avtalet och ­betonade ett ord.

– De lokala parterna kan träffa ­avtal om ackord. Kan är inte det­samma som måste.

Han anser att historiken inte säger något om vad som verkligen gäller i avtalet.

– Bara för att man tidigare har kommit överens innebär det inte att det funnits förbud mot att ensidigt ­införa ackord.

Fackets svar på detta var att om skrivningarna i avtalet inte avsåg enighet om ackordssystem finns det ingen mening med att ha alls ha skrivit in det i avtalet.

– Varför överhuvudtaget ta med det i avtalet om man inte menade att det skulle finnas en överenskommelse? Det saknar ju mening då.

TECKNING: