Advokat: Företagen missgynnas i lojalitetsmål

2015-12-16 23:00 Fredrik Nejman  

Lojalitetsplikten är ett fundament i den svenska arbetsrätten. Något både företrädare för arbetsgivare och fackförbund i grunden tycker är bra. När det gäller vilken part som behöver stärkt skydd går meningarna isär.

Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen, säger att tvister när det gäller illojalitet och företagshemligheter tiofaldigats under de senaste tjugo åren.

– Det är egentligen inte så konstigt. It-utvecklingen har gjort att många fler får del av företagets information. Dessutom har kunskapsutvecklingen gjort att de anställdas kunskaper är en allt viktigare tillgång för företagen. Det har också blivit allt vanligare att fler vill och vågar ta steget att starta eget. Det är lättare i dag och kräver mindre kapital. Vi ser trenden tydligt. 2008 hade Unionen Eget 3 000 medlemmar, mot i dag 7 000-8 000, säger Martin Wästfelt.

Martin Agell, arbetsrättsspecialist på Advokatfirman Lindahl, som ofta företräder företag i tvister, tycker att företagen missgynnas. Kanske inte när det gäller skadeståndens storlek, utan snarare möjligheten att få det.

– Om man skulle önska sig några ändringar av lag eller praxis så borde en del av förslagen i utredningen ”Förstärkt skydd för företagshemligheter” införas. En angripen arbets­givares besvärliga bevisläge skulle förbättras om det blev möjligt att ansöka om intrångsundersökning för att söka efter företagshemligheter och inte bara efter upphovsrätter.

Lojalitetsplikten är rimlig. Men det är orimligt att arbetstagaren får betala högre skadestånd än arbetsgivaren om den bryts, tycker Henric Ask, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd.

– Tyvärr är det oftast så att arbetstagaren får betala högre skadestånd om arbetstagaren bryter mot lojalitetsplikten än vad arbetsgivaren får göra. Skadestånden missgynnar ofta vanliga löntagare och som regel är det väldigt höga skadestånd, inte sällan miljonbelopp, om en anställd är illojal och bryter mot lagen om företagshemligheter, FHL. Men om en arbetsgivare bryter mot säg Lagen om anställningsskydd och avskedar någon felaktigt är det som regel betydligt lägre skadestånd, säger Henric Ask.

Martin Wästfelt, Unionen, vill inte förändra Lagen om företagshemligheter, FHL. På många sätt fungerar den. Problemet, tycker han, är att en del arbetsgivare använder den för att sätta press på arbetstagaren.

– Ibland används FHL för att skrämma arbetstagaren till tystnad. Många blir oroliga för att klara rättegångskostnaderna när de vet att arbetsgivaren har pengar och kan driva en aggressiv process. Men utfallen i de här processerna är sällan ett problem. Ofta blir det som i Växjö med LRF Konsult. Arbetsgivaren får svårt att bevisa och domstolarna ogillar eller prutar ner skadestånden, säger Martin Wästfelt.

Lagarna som styr

Lojalitetsplikt: Tystnadsplikt gäller

Grunden är att arbetsgivaren och arbetstagaren ska vara lojala mot varandra. Det innebär för:

Arbetstagare: Alla anställda omfattas av lojalitetsplikten och får inte göra något som med avsikt skadar eller försvårar arbetsgivarens verksamhet. Lojalitetsplikten förbjuder arbetstagaren att bedriva konkurrerande verksamhet och ålägger den anställde tystnadsplikt under anställningen. Lojalitetsplikten är en rättspraxis som ofta ingår i kollektivavtalet.

Arbetsgivare: Grunden är att betala lön och andra ersättningar. Men också att ge en god och säker arbetsmiljö och följa arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren ska också vidta rimliga åtgärder för att undvika uppsägningar.

En arbetsgivare vars anställde utnyttjar företagshemligheter från sin förra arbetsgivare kan också bli skadeståndsskyldig enligt en AD-dom, 2013 nr 24.

Sekretessklausul: Utökad tystnadsplikt

En utökning av tystnadsplikten som finns enligt sekretesslagen och de flesta kollektiv- och anställningsavtal.

Klausulen reglerar hur länge efter anställningen sekretessen gäller. Ofta avser det företagshemligheter.

Företagshemlighets­lagen: Förbjudet röja hemligheter

Lagen om skydd för företagshemlig­heter, FHL, förbjuder anställda att utnyttja eller röja sin arbetsgivares företagshemligheter. Den gäller under anställning, men vid synnerliga skäl också efter anställningen.

En arbetsgivare vars anställde utnyttjar företagshemligheter från en tidigare arbetsgivare kan också bli skadeståndsskyldig enligt en AD-dom, 2013 nr 24.

Konkurrensklausul: Karenstid och procent

Den vanliga lojalitetsplikten innebär att en tidigare anställd kan börja hos en konkurrent eller själv starta konkurrerande verksamhet så fort anställningen upphör. En del arbetsgivare vill att personen även efter anställningen inte ska få starta konkurrerande verksamhet under en viss tid. Finns olika varianter på konkurrensklausuler. Vissa innebär bara en karenstid, andra till exempel att den tidigare arbetsgivaren ska få viss ersättning, ofta procent på omsättningen, under en viss tid om den tidigare anställde plockar över kunder från det gamla till det nya företaget.

Fredrik Nejman

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsrätt