Advokat kritisk till Byggnads krav på skadestånd – inte i linje med praxis

2022-06-07 18:05 Calle von Scheele  

TVISTER. Byggnads har i flera domar från AD fått sina krav på skadestånd halverade. Nu reagerar arbetsgivarnas ombud på förbundets höga krav som strider mot svensk domstolspraxis. Men Byggnads ser agerandet som ett verktyg mot företag som dumpar marknaden.

De kraftiga sänkningarna av skadeståndet har skett i tredskodomar, som Arbetsdomstolen utfärdat sedan företag inte svarat på stämningsansökan eller deltagit i den muntliga förberedande förhandlingen.

I normala fall innebär en tredskodom att käranden får igenom sina krav ograverat.

I fall som gäller Byggnads har Arbetsdomstolen däremot sänkt de begärda skadestånden kraftigt. Skälet som anges är att yrkandena avsevärt överstiger de belopp som vanligen tillämpas i domstolen.

I ett fall begärde Byggnads 8 miljoner kronor och fick ut 4 miljoner. I ett annat fall begärde förbundet 1,8 miljoner kronor och fick 700 000, i ett tredje begärde man 480 000 och fick 175 000 kronor.

I två av dessa exempel gäller målet utländska byggbolag.

– Det finns en uppsjö av företag som dumpar marknaden och lönerna. Att det förekommer utbrett fusk i byggbranschen är ingen nyhet, säger Anneli Ohlsson-Anderbjörk, förbundsjurist på Byggnads.

Bakom de höga skadeståndskraven har förbundet en strategi. Företag som bryter mot kollektivavtalen kan göra väldigt stora vinster, men ska inte tjäna på brotten.

När det gäller utländska arbetsgivare saknar Byggnads ofta medlemmar på företaget. Då begär man i stället ett allmänt skadestånd som baseras på hur mycket pengar företaget skulle ha behövt betala till de drabbade arbetstagarna vid en fällande dom.

– Vi kan inte kräva pengar åt personer som inte är medlemmar. Däremot kan vi kräva skadestånd som motsvarar hur mycket företaget har tjänat på kollektivavtalsbrottet. Det är vårt enda sätt att upprätthålla konkurrensneutraliteten, säger Anneli Ohlsson-Anderbjörk.

På arbetsgivarsidan har advokat Annika Elmér reagerat på de höga skadeståndskraven. Hon har sett hur Byggnads har yrkat på allt högre belopp i de fåtalet fall som inte klaras ut på regional nivå utan leder till stämning i domstol.

– Byggnads har höjt kraven, men vad jag har sett har inget annat förbund gjort detsamma, säger hon.

Annika Elmér är medveten om hur Byggnads beräknar beloppen.

– Men det finns en del problem med detta, eftersom de anställda i vissa fall också skulle kunna ställa krav.

Det är inte heller säkert att det felande företaget gör den vinst som Byggnads antar, understryker Elmér.

– Sällan stannar vinsten hos de utländska underentreprenörerna utan vinsten görs i någon helt annan del som finns högre upp i näringskedjan, ofta hos huvudentreprenören.

I dessa tredskodomar har Arbetsdomstolen tydligt visat att de yrkade skadestånden är för höga, enligt Elmér.

– De ligger inte i linje med arbetsdomstolens praxis. Ändå fortsätter Byggnads med dessa belopp i sina stämningar.

Hennes motpart Anneli Ohlsson-Anderbjörk understryker att en tredskodom inte sätter praxis. Det sker enbart i mål som gått till huvudförhandling och där domen refereras. Bara i dessa fall har domstolen sett bevisningen och värderat den.

– Visst är det ett problem att skadestånden sätts ner i tredskodomar, samtidigt som dessa domar inte är vägledande för vilka skadeståndsnivåer som vi har rätt att kräva.

Vid mål som gått till huvudförhandling har förbundets skadestånd inte sänkts i större utsträckning än vad som sker i andra domar, menar Ohlsson-Anderbjörk. Nu gör förbundet fler försök med stämningar och hoppas på en huvudförhandling som kan ge vägledning om nivåerna.

– Det behövs fler domar så att den här frågan blir utredd.

Men Annika Elmér på arbetsgivarsidan ställer en retorisk fråga. Ska hon uppmana sina klienter att strunta i stämningarna och betala de nedsatta skadestånden i tredskodomarna? Klienten skulle förmodligen inte bara få ett lägre skadestånd, utan också slippa advokatkostnaderna för en lång domstolsprocess.

Resonemanget är inte okänt för Byggnads. Annika Elmér har diskuterat det med flera företrädare, bland andra förbundsjuristen Anneli Ohlsson-Anderbjörk.

– Ja, vi ha hört argumentet: ta tredskodomen och betala. Om det skulle sättas i system måste vi vända oss till lagstiftarna, säger Anneli Ohlsson-Anderbjörk.

Problemet med tredskodomar är i stället ett annat, enligt Byggnads. Det instämda företaget finns inte längre när domen avges eller har lämnat landet.

– Det är extremt svårt och dyrt att driva in pengar i utlandet, men vi gör det i alla fall. Vi måste. Det är vårt strå till stacken i kampen mot den osunda konkurrensen.

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer