Almega-juristen: Grundläggande att respektera motpart

2016-10-27 00:00 Ann Norrby  
Jonas Stenmo, Almega. Foto: Jörgen Appelgren

För att den svenska modellen ska fungera krävs att parterna har respekt för varandra. Båda måste få komma till tals. Hårda ord kan vara tillåtna, men det får aldrig bli fråga om hot. – Det gäller att reagera direkt på personangrepp och urspårat tonläge, säger Jonas Stenmo på Almega.

Anklagelser om föreningsrättskränkningar är kanske något mindre vanliga nu än tidigare, säger Jonas Stenmo, som är chefsjurist på Almega. Han har arbetat på olika arbetsgivarorganisationer i drygt 20 år.

– Förr hände det oftare att sådana anklagelser kom i samband med uppsägningstvister. De användes ibland av facket för att sätta ytterligare tryck, säger han.

Varför har anklagelserna blivit färre?

– Kanske för att praxis har utvecklats och därigenom förtydligat reglerna bland annat för hur bevisbördan ska placeras, säger Jonas Stenmo.

En part som anklagar sin motpart för föreningsrättskränkning måste kunna bevisa att det är sannolikt att det finns ett samband mellan en åtgärd som motparten har vidtagit och den egna föreningsrätten. Sedan är det motpartens sak att motbevisa det. Sist och slutligen kan bedömningen komma att göras av tingsrätten eller Arbetsdomstolen.

– Arbetsgivaren måste göra klart för sig själv vilket syfte som ligger bakom det egna agerandet. Arbets­givaren måste också vara noga med att låta fackliga företrädare komma till tals och inte hindra dem från att sköta sina uppdrag, säger Jonas Stenmo.

Han ser ett problem med att arbetsgivare som anklagas för att ha kränkt föreningsrätten väntar för länge med att ta kontakt med sin arbetsgivar­organisation för att få råd och hjälp.

– Samarbetsklimatet är ofta så skadat då, arbetsgivaren har tyst accepterat urspårat tonläge och personangrepp, säger Jonas Stenmo.

Anklagelser om kränkningar före­kommer normalt oftare på kollektivsidan än tjänstemannasidan, enligt honom. Vanligast är de i branscher där skyddsombud använder sina befogenheter mer. Där är arbetsmiljön farligare och kanske även intressemotsättningarna mellan arbetsgivare och fack större, säger Jonas Stenmo.

Det är ovanligt att arbetsgivarparterna anklagar facket för att kränka föreningsrätten. Men det hände under avtalsförhandlingarna 2012. Två arbetsgivarorganisationer stämde då Byggnadsarbetareförbundet efter förbundets strejkvarsel. AD höll dock inte med arbetsgivarparterna om att syftet med att ta ut vissa av företagen var att kränka deras föreningsrätt (läs mer här ovanför).

– Det är viktigt att företag som är engagerade i den svenska modellen, till exempel genom att delta i en förhandlingsdelegation, inte an­grips av det skälet, säger Jonas Stenmo.

Byggnads fick strejka

Dom 34/13, Mål A 94/12

VVS Företagen och Plåt­slageriernas riksförbund stämde Byggnadsarbetareförbundet sedan fackförbundet hade varslat om strejk på 14 före­tag under avtalsförhandlingarna våren 2012. Arbets­givarorganisationerna hävdade att varslet kränkte föreningsrätten för nio av de varslade företagen därför att de hade flest aktiva företrädare i organisationernas styrelser och förhandlingsdelegationer.

Arbetsgivarorganisationerna hävdade att stridsåtgärderna var ogiltiga och krävde fackförbundet skulle betala 500 000 kronor till vart och ett av de nio företagen.

Arbetsdomstolen avslog arbetsgivarorganisationernas talan. Förbundets syfte med stridsåtgärderna var att hävda sin ståndpunkt och få ett kollektivavtal med de villkor som förbundet ville ha. Det var alltså inte fråga om ett ingrepp i de nio företagens föreningsrätt, ansåg domstolen. Inte heller var urvalet av företag föreningsrättskränkande, utan syftet var att välja ut före­tag som hade ett direkt inflytande över förhandlingsresultatet.

Arbetsgivare får:

1. Framföra synpunkter på motpartens förhandlare.

2. Begära att motparten byter förhandlare.

3. Ifrågasätta tonläge.

4. Ifrågasätta språkbruk.

5. Ifrågasätta sättet att be­driva samarbete.

Ann Norrby

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer