Arbetsbrist svepskäl för uppsägningen

2015-08-26 23:00 Ann Norrby  
”När hans chefer blivit informerade om hans funktionsnedsättningar ändrade deras attityd”, säger den uppsagdas ombud advokat Ulf Öberg. Foto: Carina Eriksson

PÅ PLATS I AD. Simultantolkarna är lågmälda. Den uppsagda härstammar från Australien. Tolkarna behövs för att han ska vara helt säker på att förstå vad hans eget ombud och hans förra arbetsgivares ombud säger i Arbetsdomstolen.

Det mesta har han visserligen kanske redan hört, tvisten om hans uppsägning har redan bedömts av tingsrätten. Där förlorade han.

Nu försöker advokat Ulf Öberg att få AD att ändra domen.

– Uppsägningen är inte sakligt grundad. Den arbetsbrist som före­taget hävdar fanns var fingerad, säger han.

Företaget, Quintiles AB, är ett av två svenska bolag i en global koncern som bedriver klinisk forskning. Företaget hjälper läkemedelsföretag att hitta sjukhus och kliniker som kan undersöka olika läkemedels effekter. Den kliniska prövningen behövs för att ett läkemedel ska bli godkänt.

Den uppsagda anställdes i juli 2008. I februari 2010 fick han en nyinrättad tjänst. Sommaren 2012 drogs tjänsten in efter förslag från företagets Sverigechef. Arbetsbristen som då uppkom motiverade uppsägningen, hävdar företaget.

Men Ulf Öberg hävdar att det var personliga skäl som låg bakom uppsägningen. Och att de skälen inte var saklig grund för att han skulle bli av med jobbet.

– Fram till februari 2012 fick mannen bara väldigt positiva omdömen om sitt arbete. När han hade berättat för cheferna om sina funktionsnedsättningar förändrades deras attityd, säger advokaten.

Funktionsnedsättningarna – dyslexi, adhd och narkolepsi – innebär bland annat att den uppsagda har haft svårt att lära sig svenska.

Advokaten beskriver möten under våren 2012 där företaget föreslog att han skulle säga upp sig själv, det skulle göra att han skulle kunna sluta med huvudet högt.

– Som om funktionsnedsättningar skulle vara något att skämmas för, muttrar Ulf Öberg.

Den uppsagda blev diskriminerad när företaget försökte få honom att sluta självmant, hävdar advokaten.

Quintiles ombud, advokat Åsa Gotthardsson, håller fast vid att det i första hand var arbetsbristen som uppstod när tjänsten drogs in som var anledningen till uppsägningen. Indragningen var en del av en omstrukturering som behövdes för att öka lönsamheten.

Åsa Gotthardsson avvisar att förslaget att han skulle säga upp sig själv ska betraktas som en otillåten påtryckning.

– När hans prestationer blev sämre, föreslog företaget att han skulle säga upp sig som ett alternativ. Vi hade ingen anledning att tro att försämringarna berodde på funktionsnedsättningar, säger hon.

Åsa Gotthardsson hävdar att den uppsagda inte berättade om sina funktionsnedsättningar för cheferna våren 2012.

– Han pratade om olika diagnoser, men framför allt pratade han om svårigheter med olika chefer, säger advokaten.

Vid de MBL-förhandlingar som genomfördes sommaren 2012 nämndes inte funktionsnedsättningarna, säger advokaten. Utan de blev kända för företaget först när stämningsansökan var inlämnad till tingsrätten.

– Ingen diskriminering har ägt rum och det har inte förekommit några trakasserier. Om AD skulle komma fram till att arbetsbristen var fingerad, så fanns det saklig grund för uppsägningen på grund av personliga skäl, säger Åsa Gotthardsson.

Hon beskriver att mannen har saknat förmåga att följa instruktioner och ta till sig konstruktiv kritik, han har haft samarbetsproblem och han har försökt spela ut chefer mot varandra. Hans arbetsresultat har varit bristfälligt, han har haft svårt att planera sin tid och han har kommit oförberedd till möten.

Den första dagen i sjudagarsförhandlingen tar slut där. Arbetsdomstolen ägnar sedan sex dagar åt att lyssna på samma 16 inspelningar som tingsrätten har lyssnat på. För­hören i tingsrätten med den uppsagda, hans chefer och vittnen kommer att spelas upp. Och advokaterna ska hålla sina slutanföranden.

Om den uppsagda förlorar i AD riskerar han att få betala både sina egna och motpartens rättegångskostnader där. De kommer inte att bli lika stora som i tingsrätten, ombuden har redan gjort mycket av förberedelsearbetet och inga nya förhör hålls.

Tingsrätten bestämde att mannen skulle betala sina egna rättegångskostnader, 2 341 946 kronor. Han slapp dock betala företagets kostnader, 1 997 700 kronor, därför att han hade skälig anledning att få sin sak prövad.

Ann Norrby

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen