”Arbetsgivaren sätter kvalifikationskraven”

2017-06-29 00:00 Lena Gunnars  

Mekanikern hade rätt till återanställning. Men nekades ändå ett ledigt jobb med hänvisning till att han saknade högskoleutbildning. Det var helt i sin ordning, ansåg Arbetsdomstolen.– Utgångspunkten är att det är arbetsgivaren som sätter kvalifikationskraven, men de får inte vara obefogade, säger Ebba Lundgren, ansvarig för arbetsrätt på Industriarbetsgivarna.

Pappersindustriarbetareförbundet stämde Stora Enso Kvarnsveden och Föreningen Sveriges Skogsindustrier inför Arbetsdomstolen 2012. Från början gällde målet två mekaniker som hade tidsbegränsade anställningar när de 2011 fick beskedet att deras anställningar inte skulle förlängas på grund av arbetsbrist. Men bara en av mekanikerna gick sedan vidare med sitt fall och fick det prövat i Arbetsdomstolen. Det var i augusti 2011 han fick veta att hans anställning skulle upphöra på grund av arbetsbrist. Han anmälde då att han ville åberopa sin företrädesrätt till återanställning. Både fackförbundet och arbetsgivaren var överens om att han hade företrädesrätt.

Mekanikern hade jobbat som mekaniker på Stora Enso Kvarnsvedens underhållsavdelning i omgångar. Först som praktikant, sedan på sommarjobb och som visstidsanställd. Men trots att mekanikern hade åberopat sin företrädesrätt anställdes sju operatörer på bruket utan att han erbjöds något av jobben. Hans fackförbund Pappers ansåg att mekanikern hade tillräckliga kvalifikationer för alla jobben och att ingen av de nya helt uppfyllde arbetsgivarens krav.

Arbetsgivaren ansåg inte att mekanikern uppfyllde kraven som bolaget ställer på en operatör. Stora Enso Kvarnsveden pekade på att han saknade högskoleutbildning och aldrig tidigare hade jobbat som operatör.

Arbetsdomstolen gick på arbets­givarens linje, tre av sju ledamöter var dock skiljaktiga. I domen slog AD fast att Stora Enso Kvarnsveden hade tillämpat krav på högskoleutbildning, alternativt mångårig erfarenhet av jobbet vid samtliga anställningar. Eftersom bolaget hade som strategi att öka kompetens hos de anställda ansåg domstolen att högskoleutbildning var ett sakligt grundat krav. ”Arbetsgivaren bestämmer själv vilka kvalifikationer som gäller vid anställning. Domstolen har inte heller hittat något som tyder på att bolaget försökt kringgå reglerna om företräde till återanställning”, skrev AD i sin dom.

Ebba Lundgren konstaterar att kvalifikationskraven inte bara tog sikte på den aktuella tjänsten som återanställningsrätten berörde.

– Kvalifikationskraven var en del av en långsiktig strategi som arbetsgivaren hade för att successivt öka kompetensen hos operatörerna i syfte att möte framtidens behov. Det klargjordes även i domen att sådana krav också kan uppställas för dem som visstidsanställs, eftersom även de utgör rekryteringsunderlag för framtiden till tillsvidareanställningar. Arbetsgivaren hade också en tydlig rekryterings­policy som tillämpats under en längre tid, säger hon.

– Domen kan ses som en återspegling av de högre kompetenskrav som numera ställs på arbetarkollektivet, fortsätter Ebba Lundgren.

Sofie Rehnström, jurist på LO, menar att arbetstagarna ofta hamnar i underläge i denna typ av mål.

– Det finns ett gäng liknande domar där arbetsgivaren i princip bestämmer vilken kompetens de anställda ska ha, även om man ibland kan tycka att kraven verkar onödigt höga utifrån, säger hon.

Sofie Rehnström menar att Arbetsdomstolen i princip inte prövar begreppet saklig grund för uppsägning i dessa mål och inte heller kompetenskraven till olika tjänster.

– Arbetsgivaren har ju fri anställningsrätt och kan själv sätta ribban för vilken kompetens personalen ska ha.

Sofie Rehnström minns att LO på 1970- och 1980-talen tyckte att organisationen hade stöd för sin uppfattning att kompetenskraven ska mätas mot det jobb som faktiskt ska utföras och lite till, eftersom de flesta männi­skor är utvecklingsbara.

– Vi tyckte att vi hittade stöd för vår uppfattning i både förarbetena och i domar. Men sedan har praxis ändrats. Någon gräns finns det säkert för när kraven blir helt orimliga. Men var den gränsen går vet jag inte, säger Sofie Rehnström.

Dom 67/13, mål A 161/12

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna