Arbetstid för franska poliser

2019-05-23 00:00 Erik Sinander  

Enligt arbetstidsdirektivet ska alla medlemsstater införa beräkningsperioder för att fastställa att genomsnittsarbetstiden för arbetstagare inte överstiger 48 timmar per vecka. Direktivet anger inte om beräkningsperioden ska vara fast eller löpande.

EU-domstolen konstaterar dock att direktivets syfte är att skydda arbetstagarna och att det talar för att länder som infört fast beräkningsperiod måste se till att arbetstagarskyddet tillgodoses också för löpande perioder som sträcker sig över två fasta beräkningsperioder. Det fastslår EU-domstolen i ett mål mellan det franska polisfacket och Frankrike.

Det franska polisfacket Syndicat des cadres de la sécurité intérieure väckte talan vid den franska högsta förvaltningsdomstolen och yrkade att en fransk arbetstidsbestämmelse skulle ogiltigförklaras, eftersom den på ett felaktigt sätt genomför bestämmelserna om beräkningsperiod för genomsnittlig arbetstid enligt EU:s arbets­tidsdirektiv.

Utgångspunkten i arbetstidsdirektivet är att alla medlemsstater ska införa beräkningsperioder som behövs för att se till att den genomsnittliga arbetstiden under varje sjudagarsperiod inklusive övertid inte överstiger 48 timmar. Normalt ska beräk­ningsperioden vara fyra månader. I vissa fall tillåter direktivet att beräkningsperioden fastställs till sex månader. Det franska polisfacket menade att Frankrike felaktigt hade genomfört dessa bestämmelser genom att ha fasta beräkningsperioder som baserar sig på kalenderhalvår. EU-domstolen konstaterar inledningsvis att det inte finns något uttryckligt hinder mot att låta beräkningsperioderna vara fasta och kalenderbaserade. Domstolen noterar dock att användande av fasta perioder kan leda till att en arbetsgivare ålägger arbetstagaren intensivt arbete under en period som löper över två på varandra följande fasta beräkningsperioder. En sådan situation kan inte inträffa om beräkningsperioderna fastställs på löpande basis.

Eftersom syftet med arbetstidsdirektivet är att skydda arbetstagarna menar domstolen att den negativa effekt som fasta beräkningsperioder kan ha för arbetstagare måste tas hänsyn till. Domstolen finner därför att den franska arbetstidsbestämmelsen för poliser måste ta hänsyn till genom­snitts­arbetstiden för arbetstagare under en sexmånadersperiod som sträcker sig över två fasta beräkningsperioder.

Erik Sinander

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsrätt