Bastun bakom principen byggdes om

2005-11-17 09:14 Elisabet Örnerborg  

1978 blev fallet med bastubadaren arbetsrättslig historia: en neslig omplacering från avancerat yrkesarbete till det lägre betalda pinnplockarjobbet ledde till en ny princip: Att särskilt ingripande omplaceringar kan prövas av domstol och att arbetsgivaren måste ha skäl för dem. Bastubadaren själv blev advokat. Men vad hände med bastun?

De 750 pappersarbetarna på SCAs pappersbruk, Ortviken, Sundsvall, är organiserade i en egen avdelning. 1998 blev Tomas Kristofersen ordförande för den, 20 år efter att principen slagits fast.
Trots att han då inte arbetade på bruket hörde han talas om bastubadarmålet via kompisar och tidningar.
Arbetsdomstolens dom, nr 89/1978, blev en del av utbildningsmaterialet i fackliga utbildningar. Tomas Kristofersen tvekar inte om principens betydelse:
- Arbetsgivaren får inte omplacera i bestraffningssyfte.
1977 hade det varit vilda strejker på grund av missnöje med lönerna och den så kallade bastubadaren var något av en agitator, en av dem som "förde liv på avdelningsmötena". På väggen i fackets lokaler sitter gulnade urklipp från Dagbladet om strejken.
- Det var bättre förr, då hände allt på avdelningsmötena. Nu har vi arbetsplatsträffar där frågorna drivs i samråd med ledningen. Om det inte är fråga om massuppsägningar är det få som kommer på mötena nu för tiden.
Det lokala avtalet tillåter bastubad på arbetstid, för dagskiftet, säger avdelningsordföranden. Fast man måste skynda sig, bara sex minuter av arbetstiden är avsatt till tvättid.
Bastun i LVC1, den maskin där bestruket och glättat papper görs (LWC är förkortning av Light Weight Coated) är redan varm för den som vill bada sex minuter i fyra. Den långa sittbrädan rymmer en tio-femton pappersarbetare.
Men det är inte samma bastu som "bastubadaren" använde. Den revs tillsammans med hela sulfitfabriken för några år sedan.
Bastubadarens ombud i Arbetsdomstolen, Bo Villner, besökte aldrig bastun.
- Nej, bastun var trivial i sammanhanget, säger han.
Han hade dock en viktig roll i det epokgörande målet.
- Det är ombuden som drar upp ramarna för målet. Jag konsulterade rättslärda på arbetsrättsområdet men gjorde tvärtom, vilket visade sig lyckosamt i det här fallet, säger Bo Villner.
Vid parkeringsplatsen utanför grindarna till Ortviken finns en gammal låg tegelbyggnad, Brukslokalen, med lyxbastu och relaxavdelning.
- Det händer väl att man badar där någon gång - vartannat år,
säger Pappers avdelningsordförande.

Fakta

Enkät
Brukar du bada bastu på jobbet?

CARINA
GUNNARSSON
Ordförande
i Arbetsdomstolen
- Nej, jag badar inte bastu på jobbet. Ett skäl är att det inte finns någon. Ett annat är att jag inte är så förtjust i bastubad.

BO VILLNER
Förbundsjurist på Metall (och den jurist som drev bastubadarmålet)
- Ja, det gör jag. Vi har bastu i förbundshuset och till och med en liten bassäng.

STINA
DANIELSSON
Personalchef, Ortvikens pappersbruk, SCA (som inte var med när bastubadarmålet var i AD)
- Nej, jag har inte den typen av arbetsuppgifter så att jag behöver bada bastu.

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer